Vem är det egentligen som hjälper hjälparen? Och vem är hjälparen som behöver hjälp?
Vi tar det från början. Hjälparen i denna text riktar sig in på alla som är anhöriga till någon med psykisk ohälsa. Det antalet är många i dag.
Det finns ingen exakt siffra som kan säga hur många exakt det är, men en omfattande registerstudie visar att så mycket som 77 % av kvinnorna och 70 % av männen i Finland får en psykiatrisk diagnos någon gång under sin livstid (Söderlund, 2025). Med andra ord visar det ett resultat där majoriteten kommer att någon gång vara en anhörig till någon med psykisk ohälsa. Det betyder alltså inte att alla är lika mycket eller lite påverkade av att vara en anhörig.
Men de anhöriga finns där deras liv mycket involverar, påverkas och kretsar kring den insjuknade.
Att fundera över
När en person insjuknar i någon form av psykisk ohälsa påverkas inte enbart den personen. Att vara anhörig kan se ut på väldigt olika sätt. Det är inte en sådan sak som någon annan kan svara på vad eller hur det är för dig. Men någonting som kan upplevas är känslan av att en del av livet börjar ta över.
Det kan kännas som en fast verklighet som aldrig kommer att förändras, eller som en kontroll som går förlorad över vad jag vill och vad jag känner. Det finns ingen tid för mig.
Fokuset skiftar
Naturligt blir fokuset lätt på den personen som inte mår bra. Det kan till och med kännas konstigt när frågan ställs ”hur mår du?”
Det är nödvändigt för människan att fokusera på sina egna känslor och lyssna till kroppen. Förmågan att bry sig om sig själv hjälper en att också orka bry sig om andra. Det kommer inte att få personen i fråga med psykisk ohälsa att må bättre om du själv mår sämre. Det vill säga att man absolut får känna sig nere, men man har en rätt att själv också må bra.
Hjälpen som finns
”Många problem skulle vara åtgärdade om var och en hittade en sådan människa för vilken man kunde berätta sin historia utan rädsla för att bli övergiven och bortförklarad” (Lindqvist, refererad i Hannukkala et al., 2014, s. 122).
Många anhöriga har behov av att deras situation och upplevelser tas på allvar. Bemötande och att få förståelse från professionella är ofta avgörande för att anhöriga ska orka ge stöd åt sin närstående (Nelson, 2024, s. 148).
Kamratstöd är en värdefull källa av stöd
Med kamratstöd menas möten, erfarenhetsdiskussioner och stöd bland människor som har gått igenom liknande erfarenheter i livet. Det kan vara både på nätet och i verkligheten (Hannukkala et al., 2014, s. 122–125).
Internet har medfört många nya möjligheter både för hjälparbete och kamratstöd. Med hjälp av diskussionsforum är det möjligt att uppnå medkänsla, förståelse och samvaro för sin situation även fast man inte möts ansikte mot ansikte (Hannukkala et al., 2014, s. 122–125).
Ofta får man ett upplyftande stöd av gemenskapen i en kamratstödgrupp. Utgångspunkten med kamratstödgrupper är att en person som har liknande upplevelser redan känner medkänsla för sådana som har gått igenom samma/liknande upplevelser som en själv (Hannukkala et al., 2014, s. 122–125).
När personer samlas i grupp och delar med sig om deras erfarenheter hjälper det oss att normalisera känslor (Hannukkala et al., 2014, s. 122–125).
Bara medvetenheten om att jag inte är den enda som känner så här är en tryggande känsla. Kamratstöd hjälper oss att se händelser från olika perspektiv, då de berättar om hur de själva har gjort i olika skeden och vad som har hjälpt dem. I kamratstöd kan man både ge och ta emot stöd (Hannukkala et al., 2014, s. 122–125).
FinFami
FinFamis ungdomsverksamhet erbjuder stöd till barn och unga som har en närstående med psykisk ohälsa. Stöd ges via enskilda stödsamtal, samarbete med andra föreningar och digitalt arbete. Stöd erbjuds även via Snapchat, Instagram och Discord under namnet Orosbärare.
Camilla, socionomstuderande
Källförteckning
FinFami. (u.å.). Huolenkantajat. https://finfami.fi/huolenkantajat/
Hannukkala, M., Heiskanen, T., Karila-Hietala, R., Stengård, E., & Wahlbeck, K. (Red.). (2014). Livskunskap för psykisk hälsa: Psykiska första hjälpen 1. Föreningen för Mental Hälsa i Finland.
Nelson, M. (2024). Vem hjälper den som hjälper? Att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa. Bonnier Fakta.
Söderlund, A. (2025, 26 juni). Fyra av fem finländare får diagnos om psykisk störning under sitt liv. Svenska Yle. https://yle.fi/a/7-10080320