Ångest är ett känsloläge som påminner om rädsla men inte har lika tydlig faktor till vad som orsakat rädslan. Man förknippar ofta upplevelsen av ångest med rastlöshet, rädsla, känslan av att bekymra och oroa sig. Du kan även känna av fysiska symtom som högt blodtryck, hjärtklappning, svettningar, svårigheter med andningen, magont, yrsel, förhöjd kroppstemperatur, skakningar och allt detta beror på en aktivering av det sympatiska nervsystemet. Alla har vi ångest någon gång i livet men när ångesten är så ihållande och kraftig så kan den till och med försämra funktionsförmågan, förbruka resurser och störa sociala livet. Genom undvikande beteende så upprätthåller man ångesten, därför är det viktigt att inte undvika situationer som du anser är ångestframkallande då det i längden bara stärker ångesten (Yths.fi). Ångest är en automatisk reaktion som inte själv får att styra, det är det som händer när du upplever ett hot. Hotet kan vara något du varit med om tidigare, något du är rädd för och till och med oroande tankar. Ångesten kan kännas väldigt skrämmande och obehaglig men det är inte farligt (Holmér, 2022).
Var fjärde finländare upplever ångest någon gång i livet så det är vanligt att vi alla går igenom ångest i något skede i livet, ofta finns det en orsak till den som att det händer för mycket på en och samma gång eller långvarig stress. Tillfällig ångest kan bidra till att prestationen ökar men långvarig ångest kan orsaka problem i studierna, arbetet och/eller i det sociala livet. Känslolåsningar är något man brukar prata om när vardagen blir försvårad och personen känner sig handlingsförlamad vid långvarigt ångestsyndrom (Mehiläinen.fi).
Ångestsyndrom är ett namn för många olika diagnoser som beror på ångest, det kan vara bland annat specifika fobier som spindlar, sprutor, hissar etc. GAD (Generaliserat ångestsyndrom) innebär att man känner oro och ångest konstant för många olika saker exempelvis att klara av skolan, ekonomi, krig och naturkatastrofer. Social ångest även kallat som social fobi är när man har en stark ångest inför andras uppmärksamhet, rädsla av att göra bort sig, uppfattas som misslyckad, konstig eller ful. Separationsångest som innebär att man till exempel är rädd för att bli lämnad (Holmér, 2023). Panikångest är en stark ångest som känns starkt och kommer plötsligt, man kan få svårt att andas, hjärtklappning, skakig, darrig, illamående eller kräkningar. Vid en panikattack kan det kännas som att man håller på att bli galen, dö eller svimma och denna rädsla för att få en panikattack leder till paniksyndrom. Personen kanske börjar undvika miljöer, platser eller situationer och blir väldigt begränsad när hen hindras från att göra det hen vill. Agorafobi även kallat som torgskräck innebär att man känner sig rädd för situationer eller platser som är svåra att fly från, det kan handla om att man känner sig instängd till exempel i en buss eller i köpcentrum (Holmér, 2023).
Hur kan du själv lindra din ångest?
Som jag nämnde innan är det vanligt att de flesta känner ångest i något skede i livet ibland och alla behöver inte söka vård. Men ifall ångesten blir så svår att den hindrar dig från göra vardagliga saker, du undviker situationer och platser, får svårt med koncentrationen och att sova eller lindrar din ångest med narkotika, spel, alkohol eller genom att skada dig själv så kontakta en vårdcentral (Holmér, 2023).
Det du själv kan göra för att lindra din ångest är till exempel att försöka fokusera på något helt annat genom att exempelvis gå på en promenad. Du kan göra en övning i medveten närvaro eller andas lugnt genom andningsövningar. Ta en dusch, ät något litet eller gör något som gör att du varvar ner, reaktionen vid ångest stärks ifall du är trött, stressad eller hungrig. Genom att lära dig mer om ångest så kan det bli lättare för dig själv att hantera den, kom även ihåg att regelbundet röra på dig, få tillräckligt med sömn och äta hälsosamt (Holmér, 2022).
Det hjälper även att prata och berätta hur du mår för någon, antingen en vän, släkting eller någon stödlinje på telefon eller chatt, där du även har möjlighet att vara anonym. Det erbjuds även stödsamtal, läkemedelsbehandling och psykologisk behandling (Holmér, 2022).
Hur kan du som anhörig hjälpa till?
Närma dig din närstående vid en bra tid och plats, se till så att ni båda känner er bekväma och trygga, berätta att du känner dig orolig och fråga hur ångesten känns och hur länge hen haft det. Ifall din närstående är våldsam eller självdestruktiv ringer du nödcentralen (Mielenterveystalo.fi).
Det är viktigt att du öppet lyssnar utan att döma den anhöriga, upprepa och kontrollera det du hört så du förstod rätt. Du kan också lägga märket till hur hållningen, ögonkontakten och kroppsspråket är. Kom ihåg att ha tålamod och ge plats för tystnad och pauser, ta personens känslor på allvar och uppmana inte hen till att rycka/muntra upp sig, visa inte din frustation, kritisera och gräla inte (Mielenterveystalo.fi).
Du som anhörig kan ge stöd och information till din närstående med ångest, visa uppskattning och respekt, stöd och ge hopp om att det blir bättre. Praktisk hjälp är alltid bra att erbjuda och fråga ifall det finns något hen behöver hjälp med, det kan även vara bra ifall den närstående är intresserad av information att hänvisa till tillförlitliga källor. Det är vanligt att personer med ångest undviker svåra situationer då kan du som anhörig hjälpa till att hantera dessa situationer (Mielenterveystalo.fi).
Ifall ångesten pågått under en längre tid är det värt att uppsöka professionell hjälp och uppmuntra din närstående till det, du kan hänvisa hen till bland annat hälsovårdscentralen, företags- eller skolhälsovården. Om personen av någon anledning inte vill ha hjälp försök ta reda på vad den specifika anledningen kan vara och diskutera tillsammans om föreställningar eller rädslor och berätta att du stöder hen i att söka hjälp. Ifall behandlingen drar ut på tiden kan det försvåra vardagen, studier, arbete och risken för depression och missbruksproblematiken ökar, så sök vård i tid. Ju tidigare personen får hjälp, desto snabbare återhämtning (Mielenterveystalo.fi).
Kom ihåg att du som anhörig kan finnas som stöd men det är inte ditt ansvar att göra hen frisk.
//Anonym
Källor:
Holmér, Emma. Ångest. 16.12.2022. Stockholm.
Holmér, Emma. Ångest och fobier hos barn. 10.03.2023. Stockholm.
Mehiläinen.fi. Ångest. U.å.
https://www.mehilainen.fi/sv/valbefinnande/angest
Mielenterveystalo.fi. Hur kan jag hjälpa någon som har ångest?. U.å.
https://www.mielenterveystalo.fi/sv/angest/hur-kan-jag-hjalpa-nagon-som-har-angest
SHVS:s psykolog. Ångest. 18.09.2019.