Ångestsyndrom

Ångestsyndrom är en samling av störningar som uttrycker sig som överdriven rädsla och ångest. Också beteendestörningar är vanliga vid olika ångestsyndrom. Rädsla kan definieras som en känslomässig reaktion på ett upplevt hot, det är en autonom upphetsning som förbereder kroppen för kamp eller flykt. Ångest skiljer sig från rädsla, det är snarare en oro eller förväntan på framtida hot, och uppvisar sig som muskelspänning och försiktigt beteende (American Psychiatric Association, 2015).

Världshälsoorganisationen WHO (2022) sammanställer fyra olika ångestsyndrom; generaliserad ångestsyndrom, paniksyndrom, social ångest och separationsångest. Skillnaden mellan de olika syndromen är att källan som framkallar rädsla, ångest eller undvikande beteende är olika (American Psychiatric Association, 2015).

Generaliserad ångestsyndrom

Generaliserad ångestsyndrom innebär att en individ upplever kronisk och långvarig oro. Oron kan härstamma ifrån flera faktorer, exempelvis angående egen ekonomi, hälsa, framtid eller en närståendes välmående. Ångesten är överdriven och svår att kontrollera. Den kan även orsaka andra psykologiska och fysiska symptom så som rastlöshet, känsla av att vara på helspänn, lätt uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, muskelspänningar och sömnproblem (Stein & Sareen, 2015).

Paniksyndrom

Panik kan beskrivas som en episod av intensiv rädsla som uppstår plötsligt. Episoden innehåller också obehagliga känslor i kroppen, svårigheter att resonera och känsla av akut katastrof. Det är vanligt att uppleva panik som inte återkommer eller skapar problem, men panik som förekommer oväntat och oförklarat kan orsaka utvecklad rädsla (Rachman & De Silva, 2010).

The American Psychiatric Association definierar fyra ”kriterier” för paniksyndrom. Det första är att personen upplever upprepade episoder av panik. Det andra är att det finns en oro eller förändring i livet som tydligt är orsaken till paniken som pågår en eller flera månader. Ytterligare finns det flera vanliga förnimmelser och tankar som förekommer under en panikepisod; bultande hjärta, andnöd, yrsel eller svimning, ökad hjärtfrekvens, darrningar eller skakningar, kvävningskänsla, svettningar, magbesvär eller illamående, känsla av att omgivningen eller man själv inte är helt verklig, domningar eller stickningar, hetta eller frossa, bröstsmärtor eller obehagskänslor, rädsla för att dö och rädsla för att tappa kontrollen eller bli galen. Det tredje kriteriet för paniksyndrom är att personen i fråga ska uppleva åtminstone fyra av dessa förnimmelser. Slutligen påpekar the American Psychiatric Association att paniksyndrom inte orsakas av droger eller ett allmänt medicinskt tillstånd (Rachman & De Silva, 2010).

Separationsångest

Separationsångest handlar om en orimlig och intensiv rädsla att separeras från en förälder eller vårdgivare. Separationsångesten är vanligast bland små barn med kan också förekomma vid alla tillfällen i barndomen och också under tonårstiden. Rädslan grundar sig i att barnet är orolig att något skadligt ska hända åt antingen hen själv eller vårdgivaren under separationstiden. Ångesten kan i värsta fall vara så intensiv att barnet vägrar gå till skolan och kan inte lämna förälderns sida ens hemma. En person som upplevt separationsångest i barndomen kan ha svårigheter med relationer i vuxenlivet eftersom uppfattningen av ett förhållande mellan två personer har blivit förvrängd (Beidel & Turner, 2005).

Social ångest

Social ångest, eller social fobi som det också kallas, kategoriseras enligt DSM-5 och ICD-10 som en fobisk störning. Social ångest handlar om rädsla för att granskas eller dömas av andra. Personen är orolig att den andre ska säga något förödmjukande eller något som får hen och känna sig generad. Oron kan vara så svår att personen med social ångest undviker alla situationer där någon typ av samspel med andra människor kan inträffa. Ifall hen hamnar i en sådan situation upplever hen en intensiv känsla av obehag (Stein & Stein, 2008).

Hjälp till ångesten

Westin (2023) har samlat ihop några knep som hjälper att dämpa ångest. Den allra första är att man behöver acceptera ångesten. Då man accepterar ångesten och känslan av rädsla, kommer den småningom att minska av sig själv. Ett annat sätt att lätta på ångest är att fokusera på andningen. Ångest kan orsaka att man känner en obehaglig tryck i bröstet, och då kan det hjälpa att andas djupt och lugnt. Det är parasympatiska nervsystemet som aktiveras i samband med andningsövningar gör att du blir lugnare. Det sägs också att värme hjälper med att känna sig lugn, man kan ta en varm dusch, dricka något varmt eller vara i solen.

Att röra på sig hjälper ofta att lätta på ångesten eftersom kroppen producerar så kallade ”må-bra” hormoner som motverkar ångesten. Det brukar också vara hjälpsamt att göra något som man gillar för att distrahera tankarna till annat än ångestkänslan. Man kan utöva en sport, läsa en bok, rita eller hitta på något roligt med en vän. Rutiner är också särskilt viktiga för att hantera ångest, det lönar sig att sova ordentligt samt äta regelbundet och hälsosamt för att få en sammanhängande vardag som minskar på orosfaktorer.

Det som ofta känns utmanande men är bra att göra, är att ifrågasätta och identifiera sina känslor. Man kan försöka sätta sig i en utomståendes synvinkel, vad skulle de säga om situationen? Man kan också tänka på vad de realistiska följderna av ångesten kan vara, det hjälper ofta att se helhetsbilden och förstå att det handlar om en onödig rädsla. Att lära sig om vad ångest är och vad det innebär hjälper också att konkretisera det och förstå att det är ett falskt alarm som skapar onödig rädsla och oro (Westin, 2023).

Rebecka Hassel, studerande

Källor:

• American Psychiatric Association. (2015) Anxiety Disorders: DSM-5® Selections. American Psychiatric Publishing. ProQuest Ebook Central, http://ebookcentral.proquest.com/
• Beidel, D. C., & Turner, S. M. (2005). Child Anxiety Disorders: A Guide to Research and Treatment. Taylor & Francis Group, 2005.ProQuest Ebook Central, http://ebookcentral.proquest.com/
• Rachman, S., & De Silva, P. (2010). Panic Disorder. https://ebookcentral-proquest-com.
• Stein, M. B., & Sareen, J. (2015). Generalized Anxiety Disorder. The New England Journal of Medicine.
• Stein, M. B., & Stein, D. J. (29 mars 2008). Social anxiety disorder. Lancet, 2008 (371), 1115-25. DOI: 10.1016/S0140-6736(08)60488-2.
• Westin, C. (24 januari 2023). Dämpa din ångest – 10 enkla knep. Doktor 24. https://doktor24.se/