Utmattningssyndrom är för nuvarande den främsta orsaken till långvarig sjukskrivning hos vuxna, vilket gör att man även bör börja fundera på hur våra unga mår. Dagens samhälle ställer allt högre krav på prestationer, utseende och livsstil, vilket lätt kan innebära hög stress hos unga. Ju tidigare man kan greppa problemet ju bättre förutsättningar finns det att inte bli utmattad.
Utmattningssyndrom eller utbrändhet innebär att kroppen utsatts för hög stress under en längre period tillika då med för lite tid för återhämtning. Den höga stressen som gör en utmattad ska ha existerat i ett halvår åtminstone för att få en komplett diagnos. Symptomen som kommit av stressen ska även ha pågått i minst två veckor. Detta syndrom kan ge upphov till kroppsliga och psykiska besvär som i sin tur kan kräva vård, stöd och behandling för att tillfriskna från. Vanligtvis insjuknar en person långsamt och symptomen utvecklas med tiden men det kan även förekomma plötsliga insjuknande vilket upplevs och beskrivs då som att ”gå in i väggen”. (1177, 2023)
Utmattningssyndrom kan missuppfattas som lathet och ointresse, särskilt hos unga. (AttentionPlay, 2023). I denna artikel kommer fokus ligga på främst på hur det påverkar ungdomar och unga vuxna. Detta fenomen blir allt vanligare bland allt yngre och det kommer bli väsentligt att förebygga redan i grundskolans värld. Det finns en del särskilda symptom/beteenden som är värd att uppmärksamma och observera i skolan och följa med elevens välmående framåt. Dessa beteenden kunde inom skolan framkomma som en oförmåga att koncentrera sig, lyssna eller prestera, men det kan även förekomma raseriutbrott eller tydliga tecken på dysterhet. (AttentionPlay, 2023)
För unga är de första symptom att hen sover för lite och inte motionerar tillräckligt, eller så finns det för mycket fritidsaktiviteter (AttetionPlay, 2023). De vanligaste symptomen handlar alltså främst då om en trötthet som upplevs inte går att vila bort. Det finns ingen energi till att göra någonting alls. Det är dessutom vanligt att sömnsvårigheter förekommer. Detta kan leda till irritation, oro, nedstämdhet och ångest. Utöver det kan framkomma svårigheter med att minnas saker, koncentrera sig, planera och genomföra uppgifter. Vid utmattningssyndrom kan det också förekomma mer fysiska symptom såsom hjärtklappning, magbesvär, yrsel och värk. Även känslighet för ljud är vanligt. All ansträngning tar på mer än tidigare, fysiskt och psykiskt. (1177, 2023)
Det finns olika orsaker som bidrar till svår och kraftig stress. Det kan handla om för höga prestationskrav både i skolan och hemma, mobbning eller särbehandling, dödsfall eller sjukdom inom familjen samt för krävande ansvar över en anhörig (1177, 2023). Den vardagliga stressen hos unga ökar som följd av den ständiga digitala uppkopplingen och sociala medier. Dessutom är det inte ovanligt att unga upplever bristande rutiner, överflöd av intryck samt krävande skoluppgifter i ett överdrivet tempo. Detta ger upphov till stora utmaningar i den vardagliga återhämtningen som alla behöver. (Folkhälsan, u.å)
Det är viktigt att söka vård och hjälp direkt om man misstänker att man insjuknat eller håller på att insjukna. Kontakta då vårdcentral, elevhälsan eller rådgivning. Behandlingen som sedan ges anpassas helt individuellt och i enlighet med befintliga besvär och upplevelsen utav dem. Det kan variera vilken form av stöd och hurdan sorts hjälp som behövs. Det kan omfatta utbildning och rådgivning om stressens påverkan och information om livsstilar som kan motverka överdriven stress i vardagen. Det är även möjligt att samtala med kurator eller psykolog, i vissa fall kan även KBT behandling utformas av en terapeut. Om behovet finns är det också en möjlighet att lindra symptom, såsom sömnsvårigheter och depression, med läkemedel. (1177, 2023)
Återhämtningen tar oftast lång tid, det kan ta flera månader innan det börjar kännas bättre. Det bör anpassas enligt individen och inte läggas krav på. Återhämtningen handlar inte bara om att vila, sömn och ta det lugnt, utan att också göra aktiviteter som ger energi. Dessa kan då vara fysiska aktiviteter, fritidsintressen men även att återuppta det sociala livet och umgås med nära och kära. All aktivitet trappas upp gradvis och försiktigt så det inte direkt blir för höga belastningar. Då det handlar om barn eller unga är det också viktigt att komma ihåg att de gärna gör mer än vad som egentligen är lämpligt för deras situation. Där behövs det då hittas en gemensam förståelse och kompromiss på vägen till förbättring. Därefter gäller det att hitta en fungerande vardag där alla olika delar av vardagen finner en gemensam balans. Det i sin tur ger glädje, energi och välbefinnande i vardagen. Att insjukna igen är inte ovanligt och kroppen kommer vara mer stresskänslig efter en utmattning än innan. Därför är det viktigt att komma ihåg att lyssna till kroppens och hälsans varningssignaler direkt om de återkommer. På så sätt kan man direkt stressreducera och minska långvariga symptom igen. (1177, 2023)
Förebyggande arbete är något som behöver tas upp tidigt till diskussion eftersom mycket handlar om inställning, livsstil och aktiviteter i vardagen. Det är väsentligt att förstå vikten av vila och ordentliga sömnvanor. Även de vardagliga rutinerna spelar roll för en kontinuerlig återhämtning. Den fysiska aktiviteten har även visat sig vara ytterst effektiv för att minska på utmattningen. (Grankulla & Sandström, 2020, s.11). MIELI (2021) har även tagit fram några råd för hur man kan motverka stress. De flesta handlar om det egna sinnet och den känslomässiga belastningen som kan påverkas som då förekommer vid hög nivå av stress. Dessa handlar om att lyssna till den egna kroppen och känslorna, sluta vara överdrivet omtänksam och var istället snällare mot dig själv, inte isolera sig då det sociala livet och att gemenskapen skapar känslor av samhörighet och lycka. Dessutom krävs det att sänka kraven och tro mer på sig själv i sitt liv.
Specialistläkaren Lars Westerström (AttentionPlay, 2023) pratar om hur vi behöver bannlysa uttrycket ”skärp dig” från vår vokabulär helt och hållet. Det eftersom det kan bero på en bristfällig hälsa vilket kräver uppmärksamhet istället för skepticism. Det blir mer väsentligt att medmänniskorna behöver förstå vart måendet kommer ifrån och ifall det är något bakomliggande till ett specifikt beteende. Det är dessutom viktigt att veta att det även förekommer positiv stress i vardagen, men detta kan bli för påfrestande även det om det blir för mycket. Människan behöver varva ner och kunna ta det lugnt, på ett sätt eller annat vad som fungerar för just den individen. (AttetionPlay, 2023)
Vuxna kan stöda unga till minskad stress på olika sätt. Eftersom dagens unga har mer frihet och är mer självständiga, ger det även dem mer ansvar och kontroll. De vuxna kan stöda unga genom handledning och stöd samt att synas, lyssna och bekräfta. Som en vuxen i de ungas vardag är det viktigt att nå ut till dem som en pålitlig och empatisk vuxen. De unga ska våga be om hjälp eller samtala då det känns tungt. På så vis kan de känna sig bekräftade i sin stress och oro vilket kan främja stressreduceringen framåt. (Folkhälsan, u.å)
En viktig fråga att fundera över, vad gör du själv för att återhämta dig och reducera vardagsstressen? Är det en prioritering alls? & upplever du stöd från din omgivning till återhämtning och vila?
Emilia Grundström, socionomstuderande
Referenser
1177.se. (2023). Utmattningssyndrom. Hämtat från: https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/utmattningssyndrom/
AttentionPlay. (1 september 2023). Utmattning bland barn och unga – till skolpersonalen. [Videoklipp]. Hämtat från: https://www.youtube.com/watch?v=LL5UcmmlUvw
Folkhälsan. (u.å.). Hur kan vi stöda stressade unga? Hämtat från: https://www.folkhalsan.fi/tidningen-folkhalsan/artiklar/stress-bland-unga/
Grankulla, I. & Sandström, F. (2020). Utmattningssyndrom – bidragande och förebyggande faktorer. Examensarbete inom social- och hälsovård. Yrkeshögskolan Novia, Vasa. Hämtad från: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/337498/Utmattningssyndrom%20%284%29.pdf?sequence=2
MIELI ry. (2021). Förebygg stress och utbrändhet. https://mieli.fi/wp-content/uploads/2021/08/Forebygg-stress-och-utbrandhet_Guide.pdf