Psykoedukation är ett arbetssätt som används när man vill skapa en större förståelse kring en psykisk sjukdom eller ett tillstånd hos den drabbade eller bland de anhöriga. Genom att ge dem kunskap om sjukdomen eller tillståndet på ett pedagogiskt sätt ökar förståelsen hos den drabbade och de anhöriga. Psykoedukation inom ångeststörningar är speciellt viktigt eftersom de kan vara skrämmande och svåra att förstå för anhöriga. (Psykporten, u.å.)
Ångeststörningar kännetecknas av rädsla, panik och ångest. De här känslorna är helt naturliga för människan men hos vissa människor begränsar dessa känslor livskvaliteten. Det är då det kan kallas för och diagnosticeras som ångeststörningar. Benämningar på ångeststörningar är till exempel ångestsyndrom, panikångest, socialfobi, agorafobi eller tvångssyndrom. Ångeststörningarna utvecklas oftast när man är ung och de är vanligare hos kvinnor än hos män. Orsaker till att äldre människor drabbas av ångeststörningar kan vara ensamhet, känsla av att livet är meningslöst eller rädsla för döden. (Mielenterveyden keskusliitto, u.å.)
Varför insjuknar bara vissa personer i psykisk ohälsa? Psykiska störningar och syndrom har många olika bakomliggande faktorer. Det kan vara ärftliga faktorer, upplevelser u nder livet, resurser man samlat på sig och aktuella händelser. Psykisk sjukdom ärvs inte automatiskt, det kan handla om att en person ärver anlag för att enklare drabbas av psykiska sjukdomar eller tillstånd. Andra saker som kan påverka insjuknandet är långvarig stress och utbrändhet. (Arbetshälsoinstitutet, u.å.)
Panikångest är en typisk ångeststörning som kännetecknas av kraftiga ångestattacker med symtom så som hjärtklappning, svettningar, andnöd, illamående och darrningar. De här attackerna förknippas ofta med en känsla av förvrängd verklighet, stark rädsla för att dö eller att tappa kontrollen. Bara för att man får en panikattack betyder det inte per automatik att du har en ångeststörning. Det kan vara ett tecken på att kroppen behöver vila eller en fysisk reaktion på något du varit med om eller liknande. Om panikattackerna är återkommande kan de diagnosticeras som en ångeststörning. Panikattacker är och kan kännas mycket skrämmande trots att de är helt ofarliga. De kan leda till konstant ångest hos de som drabbas och de drabbade kan börja undvika platser eller situationer som triggar igång ångesten för att undvika panikattacker. (Mielenterveyden keskusliitto, u.å.)
Världen och jordklotet har förändrats mycket sedan tiden när människan levde på savannen, men så är det inte med hjärnan. När vi ställs inför ett hot sätter kroppen i gång sitt larmsystem, en medfödd mekanism som får oss att antingen slåss eller fly. Den här funktionen är och var viktig för oss. Sympatiska nervsystemet börjar arbeta och adrenalin flödar i kroppen. Det ger oss energi att försvara oss eller fly från hotet. När vi levde på savannen var det denna mekanism som skyddade oss från att bli uppätna eller råka illa ut. Situationer som skapar oro och rädsla hos oss är väldigt annorlunda från förr, trots det reagerar kroppen på samma sätt som när vi levde på savannen. Det kan vara att hålla ett tal inför en grupp människor, det är inget som är livsfarligt och inget som vi dör av. Trots det, sätts sympatiska nervsystemet i gång för att slåss eller fly i sådana situationer hos vissa människor. Vår kropp misstolkar faran och sätter igång vår skyddsmekanism, trots att det inte egentligen finns något som är livshotande. (Mannerheims barnskyddsförbund, 2021)
Detta kan förvärras genom att vi misstolkar kroppens reaktion vilket skapar mera panik inom oss. Då vi får panik, tolkar vi situationen som skrämmande när hjärtat slår hårdare och svetten börjar rinna reagerar kroppen ännu starkare på sin egen panik. Det här leder till en otäck kombination av tankar, känslor och obehagliga kroppsreaktioner. (Mannerheims barnskyddsförbund, 2021)
Genom psykoedukation kan den drabbade sätta sitt tillstånd i perspektiv och kan lättare prata om tillståndet och förstår exempelvis vilka funktioner i kroppen som orsakar tillståndet. När det gäller panikångest är det viktigt att veta vad som händer i kroppen för att man ska kunna lära sig hantera panikångestkänslorna och lära sig att de inte skadar dig trots att de är obehagliga. Panikångesten kan ses som en överbeskyddande vän som försöker styra dig för att undvika allt som kan göra dig orolig eller rädd.
/Anonym
Källor:
Arbetshälsoinstitutet, (u.å.). Psykiska störningar och arbete. Hämtat 14.09.2022 från https://www.ttl.fi/sv/teman/arbetshalsa-och-arbetsformaga/arbetsliv-och-psykisk-halsa/psykiska-storningar-och-arbete
Mannerheims barnskyddsförbund, (2021). Ångest och rädslor. Hämtat 14.09.2022 från https://www.nuortennetti.fi/sv/knopp-och-kropp/den-mentala-halsan/angest-och-radslor/
Mannerheims barnskyddsförbund, (2021). Panik. Hämtat 14.09.2022 från https://www.nuortennetti.fi/sv/knopp-och-kropp/den-mentala-halsan/angest-och-radslor/panik/
Mielenterveyden keskusliitto, (u.å.) Ångeststörningar och tvångssyndrom. Hämtat 14.09.2022 från https://www.mtkl.fi/mtkl-pa-svenska/angeststorningar-och-tvangssyndrom/
Psykporten, (u.å.) Psykoedukation. Hämtat 14.09.2022 från https://www.mielenterveystalo.fi/sv/aikuiset/itsehoito-ja-oppaat/oppaat/psykoosi/Pages/oireenhallinta.aspx