Välfärdstjänster är inte bara social- och hälsovårdstjänster. Välfärd kan främjas av många olika aktörer, till exempel genom organisationsarbete. Människors behov och intressen skiljer sig åt, vilket gör att olika organisationer och tjänster behövs. Detta understryker också vikten av mångprofessionellt samarbete. Många olika aktörer har en viktig roll i att främja välfärden. Till exempel skulle det vara bra att involvera erfarenhetsexperter och kunder mer i planering, utvärdering och utveckling av tjänster. Dessutom ger föreningsarbete bland annat möjligheten att påverka samhälleliga frågor, så att även de som är mest utsatta får sin röst hörd
Organisationer har också olika stödåtgärder för krissituationer. Till exempel kan fysisk hälsa och funktionsförmåga stödjas genom aktivitet, och psykiskt välbefinnande kan främjas genom kulturell verksamhet. Jag skulle säga att allt organisationsarbete på något sätt stödjer människans handlingskraft och därigenom det allmänna välbefinnandet. Även ungdomsarbete spelar en viktig roll i att stödja de saker som nämnts ovan. Samhället bör efter bästa förmåga möjliggöra att ungdomar hittar sin plats och sina styrkor samt lär sig att utnyttja dem. Tyvärr känner många unga att de inte passar in i samhället, vilket kan leda till bland annat utanförskap. Det vore önskvärt att ungdomar upplever att det är både trevligt och viktigt att vara en del av samhället.
Genom organisationsarbete kan man driva sina egna och andras rättigheter, vilket skapar en känsla av att man kan påverka sin egen framtid. Aktivitet och engagemang ger en känsla av mening, samt en känsla av att vara behövd som medlem i samhället. Att arbeta i grupp ökar också upplevelsen av gemenskap och påverkar därigenom positivt olika former av välbefinnande. Jag tror att orsakerna till ungdomars utanförskap bland annat är höga förväntningar och påtryckningar från omgivningen. Ungdomar ses ofta som passiva, okunniga och likgiltiga, vilket knappast ökar deras intresse för påverkansarbete, snarare tvärtom. Ungdomar borde mer ses som de som skapar framtiden, och uppmuntras till öppenhet, och att våga skapa nytt. Jag anser att världen är full av aktiva unga människor som är redo att kämpa mot rådande orättvisor, vilket verkligen är fantastiskt.
Organisationer utvecklar mångsidiga arbetsmetoder och erbjuder människor hjälp i olika svåra livssituationer, eftersom människan ses som en individ inom organisationerna. Organisationer erbjuder lättillgänglig rådgivning och hjälp. Stöd från likasinnade ger särskild hjälp i svåra livssituationer. Trots att organisationerna har utvecklat olika elektroniska tjänster, bland annat för stöd från likasinnade, anses fortsatt personlig kontakt vara viktig. Genom organisationernas långvariga erfarenhet av olika befolkningsgrupper kan man utnyttja deras kompetens i reformeringen av social- och hälsovården, när organisationerna inkluderas i det regionala och nationella reformarbetet och strukturerna. Kommuner och de planerade välfärdsområdena måste säkerställa att organisationerna har resurser att fortsätta erbjuda människor mångsidig hjälp och aktiviteter även i framtiden. Många organisationer representerar också de befolkningsgrupper som har en svagare position, och som riskerar att hamna i bakgrunden i samhället. (SOSTE Suomen sosiaali- ja terveys ry. Sosiaalibarometri 2019.) Jag har granskat SOSTE:s socialbarometer under de senaste fem åren, och år efter år har vikten av organisationsarbete lyfts fram. I 2023 års socialbarometer framhölls bland annat att den potential som finns i organisationerna inte får ett tillräckligt erkännande, och att man inte heller utnyttjar den tillräckligt.
Organisationerna har en stor expertis om de grupper de representerar samt om deras ofta utmanande livssituationer, som kan vara kopplade till olika typer av problem. Utmaningar kan orsakas av exempelvis långvariga sjukdomar, funktionsnedsättningar samt beroende och psykisk ohälsa. Under många år har organisationer erbjudit möjligheter till sysselsättning och stöd i de första stegen mot arbetslivet, för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Trots detta, erkänns organisationerna och deras potential att vara med i arbetet för att främja sysselsättningen fortfarande inte tillräckligt. (SOSTE Suomen sosiaali- ja terveys ry. Sosiaalibarometri 2023.)”
Rådgivningens kärna bör vara att ta hänsyn till människans liv som helhet, där social- och hälsovårdstjänster ofta bara utgör en liten del. De som ger vägledning och rådgivning bör känna till kompletterande tjänster, såsom de tjänster som erbjuds av organisationer. Inom servicevägledning måste man kunna informera kunderna om vilka organisationer som finns i närheten, och som erbjuder tjänster som främjar välfärd och hälsa, anpassade till deras situation. Rådgivning och vägledning bör också finnas tillhands för dem som inte har möjlighet eller kunskap att använda elektroniska tjänster. För att få tillgång till tjänster måste en person ha viss kunskap om tjänstesystemet, samt tillräckliga it-kunskaper och utrustning, inklusive internetuppkoppling. I dag förutsätts det att alla har tillräckliga it-färdigheter för att använda elektroniska tjänster, men så är inte alltid fallet. (SOSTE Suomen sosiaali- ja terveys ry. Sosiaalibarometri 2019.) Användningen av elektroniska tjänster har ökat avsevärt under åren, vilket också framgår av SOSTE:s socialbarometer 2023. Det framkommer att personer som behöver personligt stöd ibland hänvisas till att själva använda digitala tjänster. Bristande it-kunskaper kan också bli ett problem vid exempelvis en ansökan om sociala förmåner. Jag anser att detta är ett verkligt problem, då en person med t.ex. depression inte nödvändigtvis har tillräckliga resurser för att ta reda på hur man fyller i en förmånsansökan online, om det inte är bekant från tidigare.
Mentalvårds- och missbrukstjänster utgör en mångfacetterad helhet, som inkluderar vägledning och rådgivning inom social- och hälsovården, socialtjänster som stöder nykterhet eller minskar skadorna av problematiskt missbruk, forskning, behandling och rehabilitering av sjukdomar orsakade av missbruk samt specialtjänster inom missbruksvården. Socialvårdslagen reglerar frågor som rör tjänster och rättigheter för personer som rehabiliteras för psykisk ohälsa, såsom olika stöd, vägledning inom utbildning och arbetsliv samt social rehabilitering. (Hetemaa, Kestilä & Knape 2019, 194.) Jag anser att vikten av förebyggande arbete och tidigt stöd inte kan understrykas nog, eftersom det främjar både individens och hela folkets övergripande välbefinnande. Om stöd ges i tid kan man i många fall förhindra att en situation utvecklas till en större kris. Även om det känns fel att jämföra människor och pengar, så är den sorgliga verkligheten att en ung person som är marginaliserad, faktiskt blir väldigt dyrt för samhället. Jag tycker att lågtröskeltjänster bör lyftas fram mer, och dessa inkluderar bland annat olika organisationer. Det ingen vinst för någon om en person som behöver hjälp inte vågar söka stöd, för att hen tror att problemet är för obetydligt. Det är också viktigt att vara medveten om att hjälpen inte alltid behöver vara stor, för att ändå vara värdefull. Små handlingar kan avsevärt förbättra en annan människas situation. Det kan redan vara en stor lättnad för någon att känna sig viktig och veta att man inte är ensam. Detta är ett budskap som FinFami vill förmedla: Bli inte ensam.
Essi Ritakorpi, projektarbetare.
Hetemaa, Tiina & Karvonen, Sakari (toim.) & Kestilä, Laura & Knape, Nina & Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2019. Suomalaisten hyvinvointi 2018. Helsinki: PunaMusta Oy. Viitattu 4.11.2024. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/137498/THL_Suomalaisten%20hyvinvointi%202018.pdf?sequence=1&isAllowed=y
SOSTE Suomen sosiaali- ja terveys ry, lokakuu 2019. Sosiaalibarometri 2019. Asiakaslähtöinen neuvonta ja palveluohjaus varmistettava kaikille. Viitattu 4.11.2024. https://www.soste.fi/ajankohtaista/tutkimus/sosiaalibarometri/sosiaalibarometri-2019/sosiaalibarometri-2019-suositus-asiakaslahtoinen-neuvonta-ja-palveluohjaus-varmistettava-kaikille/
SOSTE Suomen sosiaali- ja terveys ry, huhtikuu 2024. Sosiaalibarometri 2023. Järjestöt ja niiden asiantuntemus vajaakäytössä työllisyyden hoidossa. Viitattu 4.11.2024. https://www.soste.fi/uutiset/sosiaalibarometri-2023-jarjestot-ja-niiden-asiantuntemus-vajaakaytossa-tyollisyyden-hoidossa/
SOSTE Suomen sosiaali- ja terveys ry, lokakuu 2019. Sosiaalibarometri 2019. Ihmisten hyvinvointia ja työllisyyttä tuettava järjestöjen osaamisella ja toiminnalla. Viitattu 1.11. 2024. https://www.soste.fi/ajankohtaista/tutkimus/sosiaalibarometri/sosiaalibarometri-2019/sosiaalibarometri-2019-suositus-ihmisten-hyvinvointia-ja-tyollisyytta-tuettava-jarjestojen-osaamisella-ja-toiminnalla/