Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som 15–20 procent av befolkningen har och är jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Högkänslighet klassas inte som en sjukdom men det finns flera olika typer av sjukdomar och diagnoser som påminner om personlighetsdraget. Trots att personlighetsdraget är en minoritet är det enligt Elaine Aron, som är forskare och psykoterapeut, ändå tillräckligt många för att det ska ses som något normalt men trots det inte tillräckligt många för att omgivningen alltid ska ha förståelse. Därav blir en stor del högkänsliga personer missförstådda och felbedömda, vilket kan leda till att de känner sig ”onormala´´, ”konstiga´´ och utanför.
En högkänslig person som växer upp i en förstående miljö löper inte större risk för att få problem enligt Elaine Aron. Däremot hanteras en högkänslig person inte på rätt sätt under sin uppväxt ökar risken för att hen blir deprimerad, ängslig eller blyg. Öka kunskap kring högkänslighet är därav viktigt eftersom vi alla någon gång i våra liv bemöter en högkänslig person. Speciellt inom en familj vore det viktigt att veta hur bemötandet av en högkänslig person ska gå till. För hur påverkas egentligen en familj av ett högkänsligt barn?
För att vardagen ska fungera i en familj med högkänslighet är det extra viktigt med förståelse inom familjen och den enskilda individen. I en familj där det finns högkänslighet kan det även krävas mera kunskap kring olika saker än normalt. Enligt läkaren M. Sundblom är det för den högkänsliga extra viktigt med rutiner så som fasta tider för måltider, vila och motion. Det är vanligt att detta dock är något som inte prioriteras av den högkänsliga själv och därför vore det viktigt att hela familjen kände till detta. Då kunde familjen strukturera upp sina rutiner så att de skulle stödja för de eller den högkänsliga i familjen. Behovet av lugn och ro för en högkänslig person kan även i många fall vara större än för de övriga i familjen. Detta kan till exempel leda till att den högkänsliga personen i sociala sammanhang kan känna sig överväldigad av olika sinnesintryck och därför välja att stanna hemma, förståelse och respekt av de andra i familjen i sådana situationer vore extra viktigt.
Känna till högkänslighet hos barn är inte alltid lätt. En förälder kan känna oro kring sitt barns beteende där barnet drar sig undan i sin ensamhet, har mardrömmar eller få kraftiga känsloutbrott men detta innebär inte alltid att barnet är högkänsligt. Ett barn som är högkänsligt mår bra av att ha en vuxen som lyssnar, ger tid och uppmärksammar barnets behov.
För alla barn är det viktigt att i tidig ålder få lära sig att känna igen känslor och hantera de. För högkänsliga barn är detta extra viktigt att i tidig ålder få ord på olika känslolägen. Då barnet känner igen olika känslor lär den sig även med tiden att reglera dem. Ett vanligt personlighetsdrag bland högkänsliga barn är starka känsloreaktioner, så att de kan reglera sina känslor kan vara till en fördel. Det är dock inte alltid lätt som högkänslig att reglera sina känslor både då det kommer till positiva och negativa känslor. Som barn är det viktigt att ändå få utrycka dessa känslor och trots det känna sig accepterad. I en familj med ett högkänsligt barn är det även viktigt att de vuxna i familjen sätter ord på hur de känner till exempel stress. Detta för att underlätta för barnet att förstå vad hen känner i atmosfären då högkänsliga är extremt duktiga på att känna av olika känslolägen i sin omgivning.
I en studie som gjorts av Boterberg och Warreyn (2016) har det undersökts vilka utmaningar som kan finnas i ett högkänsligt barns vardag. I studien kunde det konstateras att högkänsliga barn visade mera fysiska symptom så som magont och huvudvärk, sömnproblem och problem relaterade till mat jämfört med icke- högkänsliga barn. De högkänsliga barnen som reagerar starkare på stimuli förekom det oftare problem med mat, dryck och sömn. Det konstaterades att högkänslighet påverkar barnets deltagande i dagliga aktiviteter på flera olika sätt.
En av de större utmaningarna med ett högkänsligt barn är överstimulering. Till och med små förändringar i hemmiljön kan leda till överstimulering, det kan vara frågan om så små förändringar att föräldrarna inte ens reflekterat över de så som att barnet hamnat och vänta längre än väntat eller fått mat som den inte är van med. I en familj med ett högkänsligt barn skulle det därför vara viktigt för föräldrarna att känna igen tecken då barnet visar på överstimulering för att kunna avlägsna onödig stimulans i omgivningen så barnet har bättre förutsättningar för återhämtning.
I en familj där det inte finns kunskap om högkänslighet kan det leda till utmanande situationer i hemmet. Men med rätt kunskap och förståelse går det att tackla de utmanande situationerna på ett bra sätt samt trygga barnets utveckling. Många personlighetsdrag som en högkänslig person har behöver inte endast ses som något negativt eller utmanande utan kan även vara en styrka för personen.
Anonym
Källor:
https://www.hspforeningen.se/hogkanslighet/om-hogkanslighet/