När ett barn insjuknar i psykisk ohälsa påverkar det hela familjen. En naturlig följd av det är ofta att det sjuka barnet hamnar i fokus medan syskonen kan hamna i skymundan. Att vara syskon till någon med psykisk ohälsa kan kännas som en känslornas berg- och dalbana. Det kan vara svårt att veta vad man ska göra, hur man ska vara, och man kan känna rädsla över att bli bortglömd och ensam vilket ökar risken för att själv insjukna i psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att även anhöriga syskon får hjälp när ett barn insjuknar i psykisk ohälsa.
När ett barn lider av en psykisk sjukdom kan föräldrarna känna att de vill skydda de övriga barnen i familjen genom att inte berätta eller prata om det. Men barn märker ändå om något inte är som det brukar i familjen, och att inte få information kan leda till oro, frustration och rädsla. Genom att öppet kunna prata om det kan man förebygga stigmatisering, skam och ensamhet hos syskon. Det skapar även en tryggare och respektfull miljö i hemmet. När man pratar med barnet bör man göra det på en passande nivå för den åldern. Man kan fråga vad barnet vet och om den märkt av förändringar, klargöra eventuella missuppfattningar barnet har, samt förklara att det är okej att berätta om sina känslor och upplevelser. Man kan behöva påminna barnet om att den så bra som möjligt ska fortsätta leva sitt liv och ha normala rutiner trots att situationen i hemmet förändrats, och att det inte är på barnets ansvar att fixa situationen. Det är även viktigt att förmedla att det finns hjälp att få, både för det sjuka syskonet och det anhöriga syskonet. (Swick, u.å.).
Många anhöriga barn uppmärksammas inte, både på grund av tidsbrist och resurser, men också på grund av okunskap om hur man ska gå till väga och närma sig ämnet med barnet. Ett syskon till ett barn med psykisk ohälsa löper större risk att själv utveckla psykisk ohälsa. Hur barnet påverkas beror på hurdana risk- och skyddsfaktorer som finns (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, u.å.). Förutom föräldrarna är det nödvändigt att de anhöriga syskonen har någon annan vuxen att vända sig till för hjälp, exempelvis skolkuratorn. Kamratstöd kan också vara en viktig del för många. Att veta att andra befinner sig i en liknande situation och kan förstå vad man går igenom kan kännas som en trygghet. Barnet kan också behöva extra hjälp med skolarbetet och liknande för att få vardagen att rulla på trots omständigheterna (Kunskapsguiden, 2019).
Anhöriga syskon kan påverkas på olika sätt. Barn har inte samma erfarenhet och kunskap som vuxna har och känner ofta oro när något inte är som det brukar vara. Oron kan synas bland annat genom ilska, sömnproblem, koncentrationssvårigheter samt fysiska besvär som huvudvärk och illamående. Många barn känner skam över situationen i familjen och vill inte berätta för utomstående hur de har det. De kan också känna skuld över att de själva mår bra och fortsätter livet som normalt trots att en annan familjemedlem har det jobbigt. Dessutom kan de känna bitterhet över att syskonet får mycket uppmärksamhet och att den själv kan behöva bli vuxen och ta hand om sig själv i tidigare ålder (Socialstyrelsen, u.å.). Man behöver också komma ihåg att det tar olika lång tid för olika individer att anpassa sig till en familjemedlems psykiska ohälsa. Öppen kommunikation, stöd och information främjar dock anpassningen till den nya situationen (Mielenterveystalo, u.å.).
En syskonrelation är ofta den längsta relationen man har till en annan människa i sitt liv. Det kan finnas både positiva och negativa känslor inblandade, och samspelet mellan syskon stärker ofta barnets utveckling. En konflikt mellan syskon ger barnen möjlighet att träna på att uttrycka känslor, och barnen kan lära sig färdigheter som att stå på sig, men också att ge efter. I en studie av Viitanen Berglund (2017) intervjuades fem barn till syskon med psykisk ohälsa. Barnen rapporterade att de hade väldigt lite kunskap om deras syskons psykiska ohälsa. De anhöriga barnen hanterade svåra situationer på olika sätt, vissa ville helst vara för sig själva medan andra sökte trygghet hos föräldrar eller kompisar. Resultatet visade också att vilken typ eller allvarlighetsgrad av psykisk ohälsa syskonet hade inte påverkade det friska syskonet, det var huvudsakligen tillgången till stöd från familjen och omgivningen som var avgörande.
Syskonrelationen kan vara en viktig resurs för många barn med psykisk ohälsa. Framför allt hos äldre barn kan syskonet vara den första personen man berättar om sin psykiska ohälsa åt. Då kan det anhöriga syskonet känna att den bryter syskonets förtroende genom att berätta åt någon annan. Men när man är barn är det aldrig ens uppgift att ta ansvar för sitt syskon. När man är orolig över sitt syskon är det alltid bra att involvera en vuxen man litar på (Galvin, 2024).
Sammanfattningsvis är det alltså viktigt att också uppmärksamma de syskon som inte har psykisk ohälsa och ge dem relevant information och stöd. Med stöd från familjen och omgivningen får de anhöriga syskonen bättre förutsättningar för att själva må bra, och det kan minska känslor av skuld, skam och oro.
Nadine Vikström, praktikant
Referenser:
Galvin, G. (9 februari 2024). How to support a sibling who’s struggling. Child Mind Institute. https://childmind.org/article/how-to-support-a-sibling-whos-struggling/
Kunskapsguiden. (7 maj 2019). Stödinsatser – barn som anhöriga. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/barn-som-anhoriga/stodinsatser/
Mielenterveystalo. (u.å.). Hur påverkar de psykiska symtomen familjen?. https://www.mielenterveystalo.fi/sv/egenvard/egenvardsprogrammet-foraldrar-till-barn-med-psykiska-symtom/hur-paverkar-de-psykiska
Socialstyrelsen. (u.å.). Om barn som anhöriga. https://www.socialstyrelsen.se/ser-du-mig/om-barn-som-anhoriga/
Stiftelsen Allmänna Barnhuset. (u.å.). Barn som anhöriga. https://allmannabarnhuset.se/vart-arbete/barn-som-anhoriga/
Swick, S. (u.å.). Talking to your child about a sibling’s mental illness. The Clay Center for Young Healthy Minds. https://www.mghclaycenter.org/parenting-concerns/talking-children-siblings-mental-illness/
Viitanen Berglund, A. (2017). Barns upplevelse av att ha ett syskon med psykisk ohälsa. [Examensuppsats, Ersta Sköndal Högskola]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1106068/FULLTEXT01.pdf