Vad är ångest?
Ångest är en stark känsla av rädsla eller oro. Känslan blir så stark att den ofta känns i hela kroppen och man kan få många olika symptom. Ibland börjar ångesten som en liten oroskänsla som växer och växer, ibland kommer den snabbt. Ångest är mycket obehagligt och ibland kan det kännas som att man ska svimma eller så kan man tro att man drabbas av en hjärtattack. Men ångesten i sig är inte farlig och går alltid över. Man kan få ångest av vissa situationer eller saker, som sociala situationer eller stunder när man måste prestera, till exempel i samband med ett prov. Man kan få ångest av förändringar i livssituationer, som att flytta eller inleda ett nytt parförhållande. Även stress kan vara en orsak till ångest. Om man är rädd för sprutor och måste ta en spruta kan man få ångest, likaså om man är rädd för hissar och måste åka hiss. Det finns många olika saker vi kan vara rädda eller oroliga för, och därför finns det också många olika orsaker varför vi får ångest.
Det är viktigt att få hjälp och stöd så att man inte börjar undvika de obehagliga sakerna som ger ångest. Då börjar ångesten styra din vardag och blir bara starkare.
Ibland kanske man inte riktigt vet varför man får ångest. Att prata med någon professionell, som en skolkurator, skolpsykolog, psykolog eller hälsovårdare kan vara bra för att tillsammans reda ut varifrån ångesten kommer. Då är det lättare att hantera den.
Symptom man kan få av ångest är:
- yrsel
- andningssvårigheter
- ont i magen
- huvudvärk
- svårt att fokusera blicken, synen kan bli suddig
- hjärtat börjar slå fortare
- det känns som att det trycker på bröstkorgen
- man svettas
- koncentrationssvårigheter
- torr i munnen
- man kan känna sig darrig, skakig eller svag i musklerna
- stickningar eller domningar i händer och fötter
Varför får man ångest?
Ångesten är kroppens sätt att svara på ett hot. Hjärnan kan ha lurats att tro att man befinner sig i fara, till exempel om man är rädd och nervös för att vara i sociala situationer eller om man måste skriva ett prov i skolan. Hjärnan har uppfattat rädslan som ett tecken på en farosituation. Kroppen svarar med att förbereda sig för att fly. Om man är rädd och nervös kan man få ångest för att man tror att något farligt kommer att hända. Hjärnan och kroppen överreagerar. Ångest är egentligen till för att ge dig extra kraft om du behöver klara av en farlig situation, till exempel genom att springa fort eller försvara dig mot något farligt.
Men ibland tolkar hjärnan en situation som farlig, fast den inte är det. Då kan kroppen dra igång en stor reaktion fast det inte behövs. Ibland kan det räcka med att du tänker på något läskigt för att hjärnan ska tro att du är i fara. Skrämmande tankar eller obehagliga minnen kan framkalla ångest.
Vad hjälper mot ångest?
Andningsövningar och avslappningsövningar kan hjälpa dig att lugna ner dig och vara i stunden. Du kan också distrahera dig själv och fokusera på nuet genom att räkna 10 svarta saker du ser runt dig. Du kan fortsätta med hur många färger som helst, eller byta till att leta efter runda saker, fyrkantiga saker eller saker som rör på sig.
Att lyssna på musik, måla eller rita något eller gå ut och andas frisk luft kan också hjälpa. Det funkar eftersom man distraherar sig själv och gör och tänker på något annat än ångesten en stund. Man kan ringa en vän, spela spel eller lyssna på en podd.
När man har ångest har man för mycket energi i kroppen. Att göra sig av med den extra energin genom att röra på sig, till exempel genom att hoppa upp och ner eller träna kan fungera bra för att lugna ner sig.
Det viktiga att tänka på när man har ångest är att inte undvika det man är rädd för eller får ångest av. Det här förstärker bara ångesten, eftersom hjärnan lär sig att det här är någonting farligt. Genom att utsätta sig för situationer eller saker som ger ångest lite i taget kan man lära hjärnan att det här inte är en livsfarlig situation och att ångesten inte behövs här. Efter ett tag kommer hjärnan att lära sig det här och ångesten minskar. Det kan kännas svårt att göra det man får ångest av, men man kan börja med små steg. Man kan alltid ta hjälp av en professionell, en kompis eller en vuxen man litar på.
Testa att utmana dina tankar när du känner oroskänslor och får ångest. Varför tänker jag så här, är de här tankarna sanning? Finns det något som bevisar att det här är sant? Till exempel om man tänker att man kommer att misslyckas i ett prov, och därför känner sig orolig och misslyckad själv. Eller om man inte vill gå till butiken för att man tror att alla tittar på en. Fundera varifrån de här tankarna kommer och hur man kan vända på dem till något mer positivt. Du kan också fundera tillsammans med en vän eller familjemedlem på din ångest och dina tankar. Att prata om ångesten kan hjälpa mycket.
När man får ångest är det helt naturligt att man vill fly från situationen. Försök istället stanna kvar i stunden och påminn dig själv om att det här inte är en farlig situation. Då märker man att ångesten alltid går över och man kan klara av situationen.
För att kunna hantera sin ångest är det viktigt att man själv mår bra. Försök skapa hälsosamma vanor och rutiner som gör att du mår bra. Till exempel fasta mattider, att man får tillräckligt med sömn, att röra på sig och ha tid för fritidsintressen och avslappning.
Tobak, alkohol och droger kan förvärra din ångest. Ibland kan det kännas som att det hjälper i stunden, men på lång sikt förvärras ångesten bara av detta. Försök därför undvika alkohol, tobak och droger om du lider av ångest.
Hur kan man hjälpa andra med ångest?
Om du har en vän eller familjemedlem som har mycket ångest finns det flera saker du kan göra för att hjälpa den personen. Erbjud dig att lyssna på vad den andra personen har för tankar och känslor. Du behöver inte komma med lösningar eller hitta ”den rätta” saken att säga, det räcker oftast med att man bara lyssnar. Ha tålamod, ibland kan det vara svårt att berätta om sin ångest. Du kan erbjuda dig att gå med till butiken om du vet att den andra personen tycker att det är jobbigt, eller åka hiss tillsammans, eller gå med om personen ska till någon ny plats för första gången. Visa för den andra personen att du är villig att hjälpa och vill finnas till hands. Kom ändå ihåg att det inte är på ditt ansvar att ”fixa” den andra personens ångest.
Om någon i din närhet får mycket svår ångest kan man hjälpa genom att tillsammans göra andningsövningar eller räkna olika saker man kan se i en viss färg eller form. Ibland är det svårt att veta hur mycket ångest någon har, men man kan lägga märke till om personen andas mycket snabbt, svettas eller har svårt att fokusera på något. Då har personen antagligen ångest.
Du kan säga saker som ”Kom ihåg att andas”, ”Ska vi ta en andningsövning tillsammans?” eller ”Vill du att jag ska hjälpa dig gå någonstans lugnare/tystare?”.
Ibland kan personen vilja lugna ner sig ensam, och det är också helt okej. Respektera då att personen behöver vara ensam ett tag för att hantera sin ångest. Man kan komma överens om att man hör av sig om en stund via telefonen till exempel.
Många som har ångest upplever att det allra viktigaste stödet man kan få är förståelse. Att kompisar och familjemedlemmar försöker förstå att man faktiskt har ångest och att det kan kännas väldigt obehagligt och jobbigt. Att man inte förminskar ångesten eller skämtar bort den, utan försöker förstå att det här kan påverka den andra personen väldigt mycket.
Om du har det jobbigt med ångest eller är närstående till någon med ångest kan du alltid ta kontakt med till exempel oss på FinFami Österbotten om du vill ha tips och råd eller bara prata.
– Annika Östergård, praktikant och socionomstuderande