Varje familj går igenom svåra stunder, och dessa är en del av livet. När utmaningar uppstår är det viktigaste hur man hanterar dem och hur man tar itu med dem tillsammans. Hur påverkar föräldrars psykiska hälsa och öppna samtal om den barnets välbefinnande?
Psykiska problem är inte entydiga. De kan visa sig som sjukdomar, störningar eller tillfällig psykisk ohälsa. Bakom dem kan det finnas många olika orsaker, som stress, livsförändringar, besvikelser eller förluster. Psykiska problem är så vanliga att de på något sätt berör oss alla. Ändå omges de fortfarande av en stark skam och stigma. Många föräldrar kämpar med arbetslivets krav, utmattning, brist på gemenskap och problem med ensamhet. Skam, stigma och rädsla kan hindra öppna samtal och ibland även att söka hjälp, vilket kan leda till att barnet lämnas ensamt med förälderns psykiska problem. Barn ska inte behöva bära vuxnas bekymmer eller ansvar – varje barn har rätt till fritid, vila och lek. (Hänninen 2019.)
Psykiska problem kan påverka förälderns känslor, tankesätt och beteende, vilket kan skilja sig från det vanliga. Utmaningarna kan visa sig i personens ansiktsuttryck, gester, tal och i hens aktivitet. Hemma kan det ske saker som kan kännas förvirrande eller till och med skrämmande för barnet. Ofta pratar man inte med barnet om förälderns svårigheter, eftersom man tror att det ska öka belastningen på barnet. (Solantaus 2013, 4.)
Att prata stöder barnets välbefinnande
Även om man inte pratar om saker direkt med barnet kan ett barn känna av förändringar som sker inom familjen. Om man inte pratar med barnet om förälderns psykiska problem kan barnet börja skylla på sig själv för situationen och känna att de bära ett ansvar, som inte är deras. (Omaperhe 2024.) Syftet med att prata med barnet är att stödja deras förståelse av sina egna upplevelser, händelser i hemmet och föräldern. Öppen kommunikation hjälper till att skapa en relation och närhet mellan föräldern och barnet, samtidigt som känslan av osäkerhet och missförstånd minskar. (Solantaus 2013, 16.)
När man pratar med ett barn om psykiska problem är det viktigaste att vara ärlig och tydlig, men undvika att ge för många detaljer. Målet är att hjälpa barnet att förstå vad som pågår, utan att belasta dem för mycket. (Riihonen 2019.)
Naturliga samtal kan ske under vardagsaktiviteter som att rita eller leka tillsammans. Man kan börja samtalet med att hänvisa till en nyligen inträffad händelse, som relaterar till förälderns egna utmaningar. Det är viktigt att fråga om barnets tankar och känslor, och ge dem utrymme att tala utan att avbryta dem. Ibland vill barnet bara lyssna. Barnet skapar sina egna uppfattningar om saker, och som förälder är det bra att känna till dessa, för att bättre kunna möta barnets behov. (Solantaus 2013, 15.)
Metaforer kan hjälpa barnet att bättre förstå. Till exempel kan depression jämföras med en växt som vissnar om den inte får tillräcklig omsorg. Ångest kan jämföras med en känslig brandvarnare, som reagerar snabbt på saker som egentligen inte är farliga. (Riihonen 2019.)
Ett samtal löser inte allt. Att vara öppen och lära sig hur man pratar tar tid. Ofta är korta och vardagliga samtal betydelsefulla och hjälper barnet att förstå situationen bättre med tiden. Barnets ålder påverkar deras förmåga att hantera saker, och förståelsen växer gradvis. (Solantaus 2013, 15.)
Föräldern bör berätta för barnet att de får vård. Detta ökar barnets känsla av trygghet och stärker förtroendet. Barnet behöver då inte oroa sig för att det är deras ansvar att ta hand om föräldern. Det är också bra att tala om eventuell medicinering, eftersom barnet kan ha rädslor och missuppfattningar kring detta. (Solantaus 2013, 14.) Det är viktigt att hålla fast vid rutiner och berätta för barnet att många saker kan förbli som de är, även om situationen har förändrats (Riihonen 2019).
Det är viktigt för barnet att förstå att de har rätt att glädjas, utöva fritidsaktiviteter och må bra, även om det är svårt i familjen (Omaperhe 2024). Vänner och fritidsintressen ska inte sättas åt sidan helt. Föräldern kan uppmuntra barnet att delta i aktiviteter utanför hemmet, och även skolan eller förskolan kan stödja barnet under svåra tider. (Mielenterveystalo 2024.)
Förälderns psykiska problem skadar inte barnets utveckling när de får det stöd de behöver (Omaperhe 2024). Barnet känner empati och oro för föräldern. För barnet är föräldern viktig och de älskar dem djupt, oavsett förälderns psykiska problem. (Mielenterveystalo 2024.)
Föräldern bör komma ihåg dessa saker när de tar upp psykiska problem med barnet:
Öppenhet och ärlighet: Förklara situationen tydligt och på en nivå som passar barnets ålder. Undvik att belasta barnet med för många detaljer.
- Uppmärksamhet på barnets känslor: Ge barnet utrymme att prata och uttrycka sina känslor.
- Känsla av trygghet: Berätta för barnet att du får vård och hjälp. Försök att hålla fast vid rutiner.
- Naturlighet i samtalet: Ta upp ämnet i vardagliga situationer, som under lek. Ett enstaka samtal behöver inte lösa allt.
- Bevarandet av hopp och förståelse: Understryk att utmaningar går att övervinna och att de är en del av livet.
Förälderns psykiska problem kan väcka många olika känslor hos barnet, men öppen kommunikation hjälper barnet att förstå situationen, och tydliga rutiner skapar trygghet. Det är viktigt att barnet inte lämnas ensam med sina bekymmer, utan får det stöd som behövs från både sin familj och andra pålitliga vuxna. Svåra familjesituationer behöver inte skada barnets utveckling i sig, så länge barnet får möjlighet att uttrycka sina tankar och känna sig trygg. Hopp och vardagens kontinuitet hjälper barnet att se att utmaningar går att övervinna. När öppenhet och förståelse råder inom familjen kan svårigheter stärka familjebanden och öka känslan av gemenskap, vilket skapar en grund för trygg utveckling och välbefinnande.
Veera Talvio, studerande
Kommentar från ungdomskoordinatorn
Det är förståeligt att det som förälder kan vara tungt att prata med sitt barn som sin egen, eller den andra förälderns sjukdom. Kom ihåg att det finns stöd att få, och att du som anhörig kan få stöd från oss på FinFami! Du är inte ensam.
Lovisa Till
Källor:
Hänninen, M. 2019. Vanhempien mielenterveysongelmat koskettavat myös lapsia. Varsinais-Suomen Lastensuojelujärjestöt ry. Viitattu 18.3.2025. https://vslj.fi/mielenterveysongelmat/
Mielenterveystalo. 2024. Tietoa vanhemmalle, jolla on mielenterveysongelmia. Viitattu 17.3.2025. https://www.mielenterveystalo.fi/fi/mielenterveys-ja-toimintakyky/tietoa-vanhemmalle-jolla-mielenterveysongelma
MLL. 2023. Vanhemman psyykkinen tai fyysinen sairaus. Viitattu 17.3.2025. https://www.mll.fi/vanhemmille/tukea-perheen-huoliin-ja-kriiseihin/nuoren-mielenterveysongelmat/
Omaperhe. 2024. Mielenterveyden ongelmat. Viitattu 17.3.2025. https://omaperhe.fi/vanhemmuus-ja-parisuhde/kriisi-lapsiperheessa/mielenterveyden-ongelmat
Riihonen, R. 2019. Miten kertoa lapselle aikuisen mielenterveysongelmista? Viitattu 17.3.2025. https://riikkariihonen.com/2019/09/05/psykoedukaatio-ja-vanhemmuus/
Solantaus, T. 2013. Miten autan lastani? THL. Viitattu 17.3.2025. https://oppaat.finfami.fi/wp-content/uploads/sites/36/Miten_autan_lastani.pdf