En ung anhörig kan känna många olika känslor inför en närståendes sjukdom. Känslor av sorg, skuld, skam, ångest eller trötthet kan försämra välbefinnandet och funktionsförmågan. Depression, utmattning och ångest är vanliga sjukdomar som uppkommer i stressade situationer och kan ha i sin grund i långa perioder av oro eller ängslan. Enligt forskningen uppskattar man att mellan 4–11 % av ungdomarna lider av ångestsyndrom och parallellt brukar depression ofta förekomma samtidigt (Institutet för hälsa och välfärd, 2023).
Övergående ångestkänslor är en del av livet och för unga kan det hjälpa att prata med sina föräldrar för att lindra känslorna. Situationen är dock svår om det finns många bekymmer i familjen, till exempel ifall en förälder eller ett syskon insjuknar. Vid sådana tillfällen kan det upplevas att en ung anhörigs egna bekymmer är för små för att delas med den redan belastade familjemedlemmen. Det är dock viktigt att komma ihåg att inget bekymmer är för litet, för att det inte skulle vara lönt att dela med sig till någon som man litar på.
Jag fick möjlighet att intervjua en person som upplever ångest i sociala situationer. Vi diskutera med den intervjuade vilka saker som har lindrat hens ångest och det första hen nämnde var motion. Det är viktigt att i mellan åt komma ut ur huset, eftersom utomhusvistelse och motion har en positiv effekt på humöret. Den intervjuade skrattade åt att rådet kan upplevas som irriterande för många, men att det ändå stämmer fortsättningsvis.
Vi prata mycket också om att utveckla självförtroende och självacceptans. Den intervjuade berättade åt mig om ett exempel då hen hade varit ute på en promenad, när hen plötsligt fick tankar som: ”jag måste se konstig ut” och andra självkritiska tankar. Vid en sådan här situation är det viktigt att stå emot sina tankar och säga till sig själv: ”Nej, det gör jag inte!”. På samma sätt som en ung anhörig inte ska tro på de självkritiska tankar som hen har gentemot då en närstående insjuknar. I allmänhet betonade den intervjuade mycket vikten om att försöka hålla sina tankar positiva och att vara barmhärtig mot sig själv.
Den intervjuade talade också mindfulness, vilken hen hade lärt sig i korttidsterapi. Om ångestfulla tankar börjar ta över är det en bra idé att stanna upp ett ögonblick och bara observera omgivningen. Då kan man flytta fokuset från omgivningen till sig själv, hur jag känner mig nu och vilka reaktioner den här känslan väcker hos mig. Den intervjuade upplevde att hen hade fått mycket hjälp av korttidsterapin. Att få prata med en professionell hade hjälpt hen att identifiera skadliga tankemönster och hitta sätt att förändra dem mot ett självaccepterande håll.
När jag frågade den intervjuade vilka råd hen skulle vilja ge till ungdomar som känner ångest, betonade hen att ingen borde vara ensam med sina ångestfyllda tankar. Ifall den unga har någon i sin närhet som hen känner sig trygg att prata med, då är det också värt prata. Och ifall man inte hittar någon sådan person i sin näromgivning, då lönar det sig att exempelvis tala med skolkuratorn. Det är inte skamfyllt att känna ångest eller att be om hjälp.
Man bör hålla sig till rutiner och det lönar sig att hålla fast vid trevliga hobbyer. Det är också viktigt att komma ihåg att alla ens egna tankar inte är sanna, utan det kan handla om självanklagelse. Man ska inte klandra sig själv om saker och ting inte alltid går som planerat, för misslyckande är en del av livet. Vi har alla bättre och sämre dagar, därför ska man inte vara för hård mot sig själv.
Stresshantering, olika avslappningsövningar, regelbunden sömnrytm, motion och undvikande av överdriven konsumtion alkohol samt koffeinhaltiga drycker förhindrar att ångest utvecklas och intensifieras (Terveyskirjasto, 2022). Om du känner dig trött eller utmattad och oron börjar få en stor inverkan på ditt liv kan det vara bra att söka hjälp och stöd. Du kan prata om dina känslor med en skolhälsovårdare, en kurator eller någon annan trygg vuxen. På Mielenterveystalos hemsida hittar du ångestenkäten, där du kan bedöma dina ångestsymtom. På hemsidan finns också råd om hur man själv kan hantera ångest.
För unga anhöriga erbjuds stöd från FinFamis ungdomsverksamhet, där det är möjligt att få anhörigrådgivning och stöd via sociala medier, på kontoret eller via telefon. Du kan också delta i en kamratsstödgrupp. På FinFami Österbottens hemsida hittar du alla kanaler som du behöver för att kunna diskutera om din situation med personalen. Kontaktuppgifter hittar du på
https://www.finfamiosterbotten.fi/information-for-unga/
Anonym
Källor:
Mielenterveystalo. (n.d.). Ahdistuneisuuskysely (GAD-7). https://www.mielenterveystalo.fi/fi/oirekyselyt/ahdistuneisuuskysely-gad-7
Terveyden ja hyvinvoinninlaitos. (2023, 5. joulukuuta). Nuorten ahdistus ja ahdistuneisuushäiriöt. https://thl.fi/aiheet/mielenterveys/mielenterveyshairiot/nuorten-mielenterveyshairiot/nuorten-ahdistus-ja-ahdistuneisuushairiot
Terveyskirjasto. (2022, 17. lokakuuta). Lasten ja nuorten ahdistuneisuus ja pelkotilat. https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00369/lasten-ja-nuorten-ahdistuneisuus-ja-pelkotilat