OM DISSOCIATION
symptom, orsaker och behandling
Den här artikeln handlar om dissociation; ett psykiskt tillstånd, som i nuläget ännu inte är så väl känt och som många ännu inte därför förstår. Dissociation förekommer ofta som ett symptom till exempel vid ångeststörningar och depression. I artikeln behandlas vad dissociation är, hur symptomen kan se ut, vilka orsakerna till dissociation är samt hur det kan behandlas. Kort beskrivs också vad man själv kan göra om man drabbas. Att tillfriskna från dissociation kan vara en lång process, men många blir med rätt stöd och hjälp friska.
Vad är dissociation?
Alla människor reagerar olika på känslomässiga påfrestningar. Någon reagerar kanske med fysiska symptom, någon annan kan få dissociativa symptom. Det finns flera olika former av dissociation. Alla av dem är inte dysfunktionella eller problematiska. Dissociation kan vara allt från vardagliga upplevelser, t.ex. när man läst en hel sida i en bok och märker att man inte vet vad man läst eller när man sitter och dagdrömmer, till svårare former av dissociativa symptom och störningar som man behöver söka hjälp för. Dissociation definieras av American Psychological Association som en försvarsmekanism där tankar och känslor som av individen upplevs som hotfulla och skrämmande separeras från resten av individens psyke. Vid dissociation integreras inte alla individens upplevelser i hens medvetande, utan kroppen och psyket skyddar och hjälper individen genom att blockera och hålla svåra upplevelser borta ur medvetandet eller minnet. Den drabbade kan då tillfälligt fly undan verkligheten.
Symptom på dissociation
Dissociation kan visa sig på många olika sätt. Upplevelserna av svårare dissociation är ofta både skrämmande och obehagliga, men symptomen kan variera i styrka. Den som lider av dissociation kan uppleva störningar i minne, identitet, varseblivning (förmågan att uppfatta och förnimma med sina sinnen), känslor, motorik (rörelseförmåga, rörlighet) och beteende. Ett vanligt symptom är att man själv och/eller ens omvärld känns overklig. Dessa tillstånd kallas depersonalisation och derealisation. Vid depersonalisation kan det kännas som att man är en utomstående betraktare av sina egna känslor, tankar och handlingar. Man kan ha en känsla av att inte riktigt veta vem man är eller vad man är med om. Vid derealisation upplevs omgivningen och andra människor som overkliga eller drömartade. Man känner sig alltså bortkopplad från sig själv, sina egna känslor, tankar och sin omgivning. Det kan också kännas som att man håller på att tappa kontrollen över sina egna handlingar. Dissociation kan leda till att tidsuppfattning, kroppsspråk och känslor förändras. Också olika sinnesintryck kan förvrängas. Man kan till exempel uppleva att hörseln tillfälligt försämras eller att olika föremål ser större eller mindre ut än vad de är. Man kan också få svårt att komma ihåg vissa händelser, personliga detaljer eller tidsperioder i sitt liv.
Orsaker till dissociation
Orsakerna till dissociation är komplexa och beror på flera samverkande faktorer. Dissociation är ofta en reaktion på trauma och är vanligt förekommande vid PTSD, det vill säga posttraumatiskt stressyndrom. Det är också mycket vanligt att man upplever dissociation vid svår ångest, men symptomen kan förekomma även vid andra psykiska störningar eller sjukdomar, till exempel vid fobier, depression, ADHD, emotionellt instabilt personlighetsstörning (borderline) och schizofreni. Dissociation förekommer också hos personer med olika typer av beroendeproblematik. Även svår akut stress kan orsaka detta tillstånd. Dissociation är ofta en reaktion på upplevelser som är överväldigande och som individen inte konkret kan fly undan.
Vad kan man göra själv?
Det som hjälper vid annan psykisk ohälsa hjälper ofta även när man lider av dissociation. Att äta hälsosamt och regelbundet, se till att få tillräckligt med sömn, motionera och försöka undvika stress är till hjälp för många. Hur man tänker om sina symptom och hur man hanterar dem har också betydelse. Det kan hjälpa att se dissociation som kroppens och sinnets sätt att säga ifrån ”när det blir för mycket”. Att identifiera och på olika sätt lära sig att hantera de saker som triggar igång symptomen är också ofta till hjälp. Ibland kan man behöva undvika en så kallad trigger helt. Det går att försöka avbryta symptomen genom att till exempel stimulera sina olika sinnen. Man kan lukta på något starkt, äta något surt, hålla i något kallt, beskriva saker man ser i sin omgivning eller känna underlaget man sitter, ligger eller står på. Olika andningstekniker och avslappningsövningar samt mindfulness och meditation är också till hjälp för många. Alla dessa metoder hjälper individen att ta sig tillbaka till nuet och att fokusera på det som finns här och nu. Det gäller att hitta vad som fungerar bäst för en själv. En del människor klarar av att ta kontroll över sina symptom på egen hand, men många behöver även professionell hjälp.
Behandling av dissociation
Behandling av dissociation kan se olika ut. Det är vanligt att symptomen behandlas med olika typer av psykofarmaka, t.ex. antidepressiva läkemedel, och olika former av psykoterapi. I terapi går man till botten med vilka orsakerna till de dissociativa symptomen är. Man kartlägger också utlösande faktorer och lär sig specifika verktyg för att hantera sina symptom. Om dissociation är ett symptom på annan psykisk ohälsa är det viktigt att man får behandling för den. Symptomen brukar nämligen ofta lindras eller upphöra helt när den grundläggande problematiken effektivt behandlats. Om dissociation är ett symptom på till exempel PTSD brukar symptomen avta under behandling för PTSD. Ibland kan det vid dissociation behövas långvarig behandling, men många blir med rätt stöd och hjälp friska.
/ Nina Långskog
Källor (hämtade 6/2024):
https://utforskasinnet.se/hur-man-kan-hantera-dissociation/
https://doktor.se/fakta-rad/psykisk-halsa/dissociation
https://dictionary.apa.org/dissociation
https://mind.se/fakta/diagnoser//trauma-dissociation-och/
https://www.verywellmind.com/dissociation-2797292
https://utforskasinnet.se/groundingtekniker-for-att-hantera-trauma/