Övriga tjänster och stöd till anhöriga
akut behov av hjälp och krissituationer
Ring 112
När:
- Du vet eller misstänker att liv, hälsa, egendom eller miljö är hotad eller i fara.
- Det finns behov av ambulans eller socialtjänst.
Ring inte 112:
När:
- Situationen inte är brådskande.
- Du har frågor eller förfrågningar som inte är akuta, eller där andra tillvägagångssätt är möjliga.
- Det handlar om en situation där ingen är i fara, såsom strömavbrott eller trafikstockningar.
Observera: Personer som inte kan höra eller tala kan göra en nödanmälan via textmeddelande. Läs mer om nödtextmeddelande.
Läs mer om nödtextmeddelanden, du behöver registrera dig i förväg för att kunna använda tjänsten
Om du behöver brådskande hjälp som inte är en nödsituation:
– Kontakta din egen hälsocentral.
– Om hälsocentralen är stängd kan du få hjälp och råd från följande tjänster:
Jourhuset:
– Jourhuset är en e-Hälsotjänst utvecklad av vårdpersonal som erbjuder råd för akuta hälsoproblem, självhjälp och vägledning för att söka sig till akuttjänster.
116 117 jourhjälpen:
– En rådgivningstjänst organiserad av välfärdsområdena som ger råd vid akuta hälsoproblem. Läs mer om 116117 jourhjälpen
Familjevåld kan man kalla en situation där det förekommer våld i din familj eller i dina relationer. Våldet kan vara fysiskt eller psykiskt. Psykiskt våld kan ha många olika uttryck, till exempel ekonomiska.
När man vanligtvis talar om familjevåld avses antingen våld mellan föräldrar eller mellan parterna i en relation. Våldets utövare kan dock vara vilken som helst av dina familjemedlemmar, till exempel en vuxen son eller dotter.
Hjälp, stöd och skydd finns tillgängligt:
- https://nollalinja.fi/sv/Skyddshem erbjuder skydd och hjälp till dem som har upplevt våld eller hot om våld.
Brottsofferjouren hjälper dem som har blivit utsatta för brott eller brottsförsök
”Löyömätön linja” (endast på finska) erbjuder stöd till män som har använt (eller är rädda för att använda) psykiskt eller fysiskt våld mot sin partner, barn eller annan närstående.
Om en närstående har dött genom självmord kan du hitta stöd för dig själv i Surunauhas stödgrupper samt i chatt- och telefonservicen. Psykosociala förbundet ordnar också veckoslutskurser för personer som upplevt självmord i familjen, närmare information om kurserna hittar du här.
Om din närstående pratar om att hen överväger självmord är det viktigt att ge sig tid att lyssna. Det är viktigt att komma ihåg att fråga om och prata om självmordstankar. Det ökar inte risken för självmord, tvärtom är det viktigt att våga fråga. Läs mera om hur du kan hjälpa någon som överväger självmord.
Ärligt talat chatten erbjuder samtalsstöd på svenska för unga mellan 13 och 29 år måndag till fredag kl. 9-12 och 19-22.
Mielis svenskspråkiga kristelefon
Nummer: 09 2525 0112
Telefonjouren är öppen:
må och ons kl. 16-20
tis, tors och fre kl. 9-13.
Den finskspråkiga kristelefonen håller öppet alla dagar hela dygnet på telefon 09 2525 0111.
Vid Mieli.ry, Kriscentren, Sekasin-chatten och kristelefonen, arbetar både utbildade yrkesverksamma inom social- och hälsovård samt frivilliga stödpersoner.
SELMA – (endast på finska) Ett självhjälpsprogram för kriser, erbjuder stöd för självständig hantering av en plötslig chockerande händelse. Selma passar till exempel för att bearbeta avslutandet av en relation, en närståendes död eller en allvarlig sjukdom, när det har gått minst 6 månader sedan händelsen. Selma är inte lämplig för dem som har upplevt långvarig traumatisering.
På Tukinet finns många organisationers nätverksgrupper för kamratstöd.
Gå tillbaka till början av sidan
andra organisationers stöd till anhöriga
När en person har både en psykiatrisk diagnos och ett missbruk samtidigt, talar man om en dubbeldiagnos. Se informationen om dubbeldiagnos på Päihdelinkki.
Stöd för anhöriga och närstående till personer som använder droger erbjuds bland annat av:
– Irti Huumeista, [email protected] kan man kontakta för att höra sig för om stöd på svenska
– Al-anon för anhöriga till alkoholister, hemsidan endast på finska. Här hittar du svensk- och tvåspråkiga grupper
– ACA för vuxna barn till alkoholister, endast på finska. Här hittar du information om ACA i Sverige.
Stöd för anhöriga till personer med ätstörningar erbjuds av Ätstörningsförbundet, vars guide ”Till dig som är närstående till en person med ätstörning” ger grundläggande information om ätstörningar samt tips för vardagen.
Vailla Vakinaista Asuntoa ry fungerar som företrädare för hemlösa. På deras sida finns också information som är till nytta för anhöriga, bland annat om hur man ska agera om man blir hemlös. Information endast på finska och engelska.
https://www.vvary.fi/jos-jaat-asunnottomaksi/
På den nationella matstödswebbplatsen hittar du aktuell information om matstödsarrangemang och gemensamma måltider i det område du väljer.
Stödpersoner förmedlas bland annat av https://tukinet.net/teemat/mieli-tukisuhde/tukisuhteet/ Endast på finska.
Gå tillbaka till början av sidan
kundens rättigheter och att sköta någon annans ärenden
- SOCIAL- OCH PATIENTOMBUD
- PSYKIATRISK VÅRDVILJA
- INTRESSEBEVAKNING OCH INTRESSEBEVAKNINGSFULLMAKT
- ATT SKÖTA NÅGON ANNANS ÄRENDEN
Kontaktuppgifterna till de som ansvarar för social- och patientärenden hittar du på ditt eget välfärdsområdes webbplats.
https://stm.fi/sv/patientombudsmannen-och-socialombudsmannen
Patientens självbestämmanderätt
Patienten ska behandlas i samförstånd med denne (Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992). Om patienten vägrar behandling eller en medicinsk åtgärd, ska denne, i den mån det är möjligt, behandlas i samförstånd med denne på annat medicinskt godtagbart sätt. Om en myndig patient på grund av en psykisk störning inte kan fatta beslut om sin behandling, ska patientens tidigare uttryckta vilja, det vill säga (psykiatrisk) vårdvilja, beaktas innan ett viktigt vårdbeslut fattas, och patientens lagliga företrädare, närstående eller annan nära person ska höras. På så sätt kan man ta reda på vilken typ av vård som bäst motsvarar patientens vilja. Om man inte kan få klarhet i frågan, ska patienten behandlas på ett sätt som kan anses vara i dennes personliga intresse.
Psykiatrisk vårdvilja
För att stärka en persons självbestämmanderätt i situationer där denne inte själv kan delta i beslutsfattandet om sin vård har man utvecklat möjligheten att göra en Psykiatrisk vårdvilja.
- Genom att upprätta en psykiatrisk vårdvilja kan en person påverka sin vård och hur dennes önskemål beaktas när den egna bedömningsförmågan inte fungerar på bästa möjliga sätt eller när personen inte själv kan uttrycka sina önskemål.
- Den psykiatriska vårdviljan förmedlar information till vårdpersonalen om patientens önskemål när denne inte kan uttrycka dem själv.
Till exempel kan en person som en gång har drabbats av en psykos, efter att hen har återhämtat sig och mår bättre, definiera hur hen skulle vilja bli behandlad om situationen senare försämras igen.
Vårdviljan kan definiera bland annat följande:
- En närstående som man får ge information till
- Önskemål angående egen vård, t.ex. hur man vill bli bemött vid ångest – vill man vara ensam eller vill man ha någon vid sin sida.
- En personlig krisplan
Vårdviljan förmedlar information, men framför allt är den ett hjälpmedel för samtal mellan den sjuka och den närstående. När man upprättar en vårdvilja kan man ofta diskutera frågor på en helt ny nivå, vilket också hjälper den närstående att förstå situationen.
Det är bra att göra vårdviljan skriftligt, i samarbete med läkare eller sjukskötare, förutom de närstående. Pappersversionen förblir hos den person som har upprättat den psykiatriska vårdviljan. Det är bra att lämna en kopia i patientjournalerna och informera även de närstående om vårdviljan. En anteckning om vårdviljan kan också göras i journalsystemet. Vårdpersonal måste ta hänsyn till den psykiatriska vårdviljan när det är möjligt, men vårdviljan kan inte upphäva lagstadgade bestämmelser.
VÅRDVILJAN INGÅR INTE I LAGSTIFTNINGEN, MEN DEN ÄR EN DEL AV PATIENTENS GODA VÅRD ÅTMINSTONE I VISSA SJUKVÅRDSOMRÅDEN
Fråga mer om psykiatrisk vårdvilja av den vårdande instansen för din närstående.
Nedan länk till en artikel i som ingick i tidningen Labyrintti i januari 2023, artikeln är på finska.
Intressebevakning
Om en person, till exempel på grund av försämrad hälsa, inte längre kan ta hand om sina ärenden och dessa inte kan skötas på annat sätt, kan tingsrätten utse en intressebevakare för personen. En skriftlig ansökan om att utse en intressebevakare görs till tingsrätten. Ansökan kan göras av personen själv, samt av hans eller hennes far, mor, make, barn eller annan närstående. Innan beslut fattas behöver myndigheten för digital- och befolkningsdata (tidigare magistraten) ett läkarutlåtande om behovet av intressebevakning. Intressebevakaren kan vara en släkting, vän eller annan närstående som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppdraget. Om detta inte är möjligt, utser domstolen en offentlig intressebevakare.
En intressebevakare kan utses för en obestämd tid eller för en viss tid. Oftast kvarstår behovet av intressebevakare under hela personens liv, även om vissa återhämtar sig tillräckligt för att intressebevakningen ska kunna upphävas. Ansökan om att upphäva intressebevakningen kan göras av antingen intressebevakaren, magistraten, en närstående eller personen själv. Mer information om intressebevakning kan fås från myndigheten för digital- och befolkningsdata. https://dvv.fi/sv/formyndarskap
Lue terveyskirjaston artikkeli: Edunvalvojan määrääminen Artikeln är på finska.
Intressebevakningsfullmakt
Genom en intressebevakningsmakt kan en person i förväg ordna skötseln av sina ärenden för det fall att hen senare blir oförmögen att sköta sina angelägenheter, till exempel på grund av försämrad hälsa. Fullmakten görs skriftligt i enlighet med de föreskrivna formkraven. Genom fullmakten utser personen (fullmaktsgivaren) en fullmaktshavare att sköta sina ärenden. Fullmaktshavaren måste samtycka till uppdraget. Fullmaktsgivaren definierar själv vilka ärenden som fullmakten omfattar. Fullmakten kan inkludera både ärenden som rör vård och ekonomi samt olika önskemål.
Fullmakten träder i kraft först när myndigheten för digital- och befolkningsdata (DVV, tidigare magistraten) har bekräftat den. Fullmaktshavaren kan begära bekräftelse när fullmaktsgivaren har blivit oförmögen att sköta sina ärenden. Oftast krävs ett läkarintyg angående fullmaktsgivarens hälsotillstånd. Det är bra att be om hjälp från en expert vid upprättandet av fullmakten. Myndigheten för digital- och befolkningsdata kan på begäran och under vissa förutsättningar senare återkalla fullmakten om den inte längre behövs på grund av att fullmaktsgivarens hälsotillstånd har förbättrats.
Mer information om en intressebevakningsfullmakt hittar du via länken nedan (endast på finska).
https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00891
OBS! En intressebevakningsfullmakt kan inte upprättas när personen själv inte förstår betydelsen av fullmakten. I en sådan situation finns det dock möjlighet att ansöka om en intressebevakare för personen.
Om du sköter någon annans ärende behövs deras samtycke.
En privatperson kan ge en annan person en fullmakt för att sköta ärenden i Suomi.fi-tjänsten. Fullmakten är ett elektroniskt fullmaktsdokument vars uppgifter lagras i fullmaktsregistret. När du vill sköta någon annans ärende i en tjänst som använder Suomi.fi-fullmakter, kontrolleras din rättighet i fullmaktsregistret.
https://www.suomi.fi/anvisningar-och-stod/fullmakter/utrattande-av-arenden-for-en-person
https://www.kela.fi/for-nagon-annan
Gå tillbaka till början av sidan
närståendevård
Närståendeavtal är ett uppdragsavtal mellan vårdgivaren och den kommun som ansvarar för arrangemanget av närståendevård.
Definitionen av närståendevårdare enligt lagen om närståendevård:
En närståendevårdare är en släkting eller annan närstående till den som får vård, som har ingått ett närståendevårdsavtal, det vill säga ett uppdragsavtal mellan vårdgivaren och den kommun som ansvarar för arrangemanget av närståendevård.
Definition av närståendevårdare enligt nätverket för närståendevård:
(Suomen omaishoidon verkosto, https://omaishoitajat.fi/omaishoitajaliitto/toimintamme/omaishoidon-verkosto/ )
En närståendevårdare är en person som tar hand om en familjemedlem eller annan närstående som på grund av sjukdom, funktionshinder eller annat särskilt behov av omsorg inte klarar av sin vardag på egen hand.
I FinFami använder vi denna bredare definition av närståendevårdare, enligt vilken en närståendevårdare är varje person som vårdar eller hjälper en närstående, även om de inte är inom ramen för stödet för närståendevård.
Stödet för närståendevård omfattar även närstående till personer som genomgår mentalvårdsrehabilitering.
Stöd för närståendevård ansöker man om från vårdtagarens hemkommun och stödet är skattepliktig inkomst.
Stödet för närståendevård är en helhet som omfattar:
- nödvändiga tjänster som ges till vårdtagaren
- samt en vårdavgift som betalas till närståendevårdaren, ledighet till närståendevårdaren och tjänster som stöder närståendevården.
I ansökan är det bra att konkret klargöra vilka behov av hjälp den närstående har, till exempel om personen inte vågar röra sig ensam utanför hemmet eller inte vågar använda kollektivtrafik. Personen kan också behöva kontinuerlig hjälp med att äta, sköta sin personliga hygien och hantera sina ekonomiska ärenden.
När ansökan har gjorts, gör den person som ansvarar för stödet för närståendevård i kommunen ett hembesök för att bedöma vård- och servicebehovet.
Grunderna för beviljande av stöd för närståendevård och storleken på vårdavgifterna kan variera mellan kommunerna.
Här hittar du mera information om närståendevård:
https://omaishoitajat.fi/pa-svenska/
https://www.suomi.fi/guider/narstaendevard
Folkhälsan ordnar också program för närståendevårdare
https://www.folkhalsan.fi/narstaende/
Jag närståendevårdare? Handbok i närståendevård
http://finsk-svenska.svenska.gu.se/