möjligheter-webbtjänst

till dig som är orolig för din närstående med psykisk ohälsa, eller för hur du själv ska orka som anhörig

 

På denna webbplats hittar du information om olika stödformer och tjänster. Genom att klicka på rubrikerna nedan hittar du information om sådant som kan intressera dig.

information till dig

Kamratstöd och erfarenheter

Samtalsstöd

du har rätt att må bra

Hjälp i vardagen

Ekonomiska bekymmer

Information om psykisk ohälsa

agera och påverka

Övriga tjänster

 

Information till dig

Du som är anhörig eller närstående till en person med psykisk ohälsa har också möjlighet att få hjälp.

 

Psykisk ohälsa är vanligt, ungefär hälften av finländarna berörs någon gång i livet och indirekt berör psykisk ohälsa oss alla.

PSYKISK OHÄLSA PÅVERKAR OCKSÅ ANHÖRIGAS OCH ANDRA NÄRSTÅENDES LIV

När en person drabbas av psykisk ohälsa påverkar det även familjens och andra närståendes vardag. Psykisk ohälsa förändrar ofta beteendet och agerandet hos den som insjuknat. Situationen leder till osäkerhet och förvirring i anhörigas och närståendes liv. Det kan vara svårt att veta vad som händer och hur man ska agera. Att acceptera den psykiska ohälsan är inte nödvändigtvis lätt. Ofta hoppas man först bara att situationen snabbt ska återgå till det normala.

En närståendes psykiska ohälsa väcker ofta många olika känslor

Typiska känslor är bland annat oro, rädsla, sorg, skuld, dåligt samvete, skam, ensamhet, utmattning och kärlek, men även irritation, ilska, maktlöshet, hopplöshet, ångest och en känsla av otillräcklighet. Den belastande situationen kan också visa sig som fysiska besvär, såsom muskelvärk, förhöjt blodtryck, huvudvärk, aptitlöshet, magbesvär och hudproblem.

Om det finns barn i familjen är det viktigt att prata med dem

En förälders, syskons eller annan närståendes psykiska ohälsa påverkar också barnen. Barnen uppfattar känsloklimatet och märker förändringar i familjen. Det är viktigt att prata med barnen och ge information på ett åldersanpassat sätt så att barnen förstår situationen. Om man inte pratar med barnen kan de ta på sig skulden för den närståendes psykiska ohälsa och också börja ta på sig sådant som inte är ett barns ansvar.

Det är viktigt för barnen att veta att personen med psykisk ohälsa får hjälp och att barnen själva har rätt att må bra, ha intressen och ha roligt. Att veta att det finns andra med liknande problem kan också vara till hjälp för barnen.

Det är viktigt att komma ihåg att ett barns utveckling och välbefinnande inte hotas av en närståendes sjukdom eller familjens svårigheter, utan av att barnet blir utan stöd när familjen har det svårt.

När min närstående drabbades av psykisk ohälsa kändes det som om ingen annan hade upplevt något liknande. Nu, när sjukdomen har pågått en längre tid, märker jag att det finns många omkring mig som befinner sig i en liknande situation.”

bekanta dig med dessa

[

Läheisen sairastaessa ristiriitaisetkin tunteet ovat luonnollisia

Att söka stöd för att hantera känslor och för att orka är bra för dig, din närstående och för hela familjen. Texten ovan beskriver detta, på finska.

ABC-guide för anhöriga

Min närståendes psykiska ohälsa eller missbruk oroar mig. Har min ork någon betydelse?

Guide för anhöriga

Ger dig klarhet i din egen situation som anhörig till en person med psykisk ohälsa. 

Huoli-opas

Beskriver hur oro påverkar dig och vad du själv kan göra åt saken. Endast på finska.

Egenvård för utmattade anhöriga

Beskriver hur utmattning uppstår och ger verktyg till att förebygga och till att ta hand om sig själv vid utmattning.

[

Vanliga frågor när någon i din närhet drabbas av psykisk ohälsa

Hittar du på FinFami Österbottens sidor

FinFami Österbotten rf

På Psykporten.fi:s webbplats, i avsnittet ’även anhöriga behöver stöd’, finns information om krisens faser och hur man anpassar sig till situationen. Det finns också egenvårdsprogram bland annat för föräldrar till barn och unga med symptom på psykisk ohälsa.

 

kamratstöd och erfarenheter

När jag fick prata med människor som har upplevt samma sak, började jag tänka att det här faktiskt inte är världens slut

Kamratstöd får vi när vi pratar med människor som befinner sig i en liknande livssituation. Det är en lättnad att inse att det finns andra som också har närstående som är sjuka eller har symptom på psykisk ohälsa.

I grupperna stöder man varandra och delar erfarenheter kring utmaningar i vardagen. Bara genom att lyssna kan man få svar på sådant man funderar på. Man väljer själv hur mycket man pratar, det går också att välja att vara tyst. Allt som sägs i grupperna stannar där. Man ger varandra ett tystnadslöfte.

Att läsa och höra andra anhörigas berättelser är också en form av kamratstöd. På den här sidan kan du ta del av andras berättelser, på finska.

Ofta ger kamratstöd en känsla av lättnad, minskar känslor av skuld, ökar förståelsen för den närstående med psykisk ohälsa och för en själv.  Det hjälper en att hitta en hälsosam själviskhet, att sätta gränser och identifiera saker som gör att man orkar bättre.

 

 

Jag var helt i en återvändsgränd, men i kamratstödsgruppen fick jag nya perspektiv. Genom att prata med andra som är i en liknande situation får man nya perspektiv på de utmaningar som ens närstående har med sin psykiska hälsa.”

Jag har inte längre något behov att dölja min närståendes sjukdom. När man ser att andra också har liknande svårigheter,  minskar skammen

Just det att någon annan redan varit med om något liknande är viktigt. Kanske får jag tack vare någon annans berättelse styrka att hantera samma utmaningar eller ett nytt perspektiv för att hantera svårigheterna. ”

bekanta dig med dessa

[

Kamratstödsgrupper

FinFamis medlemsföreningar ordnar olika typer av stödgrupper som leds av yrkesverksamma eller utbildade frivilliga. Du behöver inte vara medlem i föreningen för att delta. FinFami Österbotten och FinFami Nyland (Uusimaa) erbjuder service på svenska.

Här hittar du nätgrupper, som du kan delta i oberoende av boningsort

[

Diktsamlingen- ”Otan vastaan elämän”

Diktsamlingen ger en bild av anhörigas och närståendes upplevelser när en närstående uppvisar symptom på psykisk ohälsa. Dikterna är skrivna av anhöriga från olika delar av landet. Diktsamlingen är på finska.

Lue Otan vastaan elämän -kokoelman runoja

Lue lisää omaisten runokirjan tekemisestä ja tilaa kokoelma itsellesi tai lahjaksi

w

 

samtalsstöd

När en närstående drabbas av psykisk ohälsa kanske du inte har någon att prata med.

 

Du vill kanske skydda din närstående och därför undviker du att prata med vänner eller släktingar om situationen och hur den närståendes sjukdom påverkar ditt liv.

FinFami-föreningarna erbjuder stöd och rådgivning. Du får prata om hur du mår och hur det är att leva med någon med psykisk ohälsa.

Anhörigrådgivningen är avsedd för alla som oroar sig över en närståendes psykiska hälsa.

I samtalet kan du gå igenom din livssituation som anhörig till någon med psykisk ohälsa eller med symptom på psykisk ohälsa. Du kan prata om hur din närståendes psykiska ohälsa har påverkat ditt liv och vilka tankar den har väckt. Målet med samtalet är att du ska få svar på dina frågor om psykisk ohälsa, hjälp med att hantera vardagliga problem och uppmuntran att ta hand om dig själv.

I samtalet kan vi också diskutera hur dina barn har upplevt en närståendes psykisk ohälsa och hur man kan berätta om situationen för dem på ett sätt som är anpassat till deras ålder.

Samtalshjälpen ges av anställda som är yrkesverksamma inom social- och hälsovården och som har tystnadsplikt. Samtalen är konfidentiella och kostnadsfria.

MÅNGA ANHÖRIGA HAR OCKSÅ FÅTT SAMTALSSTÖD VIA SIN EGEN HÄLSOCENTRAL, FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN, FÖRSAMLINGENS DIAKONIARBETE ELLER FAMILJERÅDGIVNINGEN.

Det kändes som att jag kunde berätta vad som helst i anhörigrådgivningen, och att någon verkligen lyssnade

FinFamis stöd- och rådgivningstjänst

Boka tid till din egen FinFami-förening

Samtalsstöd finns tillgängligt ansikte mot ansikte, per telefon och via nätet (t.ex. via Teams). Om det inte finns någon FinFami-verksamhet i ditt område kan du kontakta vilken som helst av FinFamis regionala föreningar. FinFami Österbotten och FinFami Nyland erbjuder service på svenska.

Personligt stöd får du också i en individuell chatt på Tukinet-plattformen. Läs mer här, endast på finska.

 

Du har rätt att må bra

När en närstående blir sjuk, känner anhöriga ofta både skyldighet och vilja att stöda och hjälpa den som insjuknat.

Det blir lätt så att man glömmer att ta hand om sig själv.

Ibland kan det kännas som om man inte har rätt att fokusera på sitt eget välbefinnande när en närstående har blivit sjuk och mår dåligt. Som anhörig kan man tänka att man ständigt måste finnas tillgänglig för den som är sjuk.

Egna intressen och meningsfulla aktiviteter, som ger glädje, hamnar lätt i bakgrunden när vi fokuserar på att ta hand om vår närstående.

Det kan kännas som om det inte finns tid eller ork att göra saker som ger kraft och glädje i livet. Det är ändå viktigt att hitta sätt att också ta hand om sig själv och sitt eget välbefinnande. Att tänka på sig själv betyder inte att man överger sin närstående som har psykisk ohälsa. Om man själv förlorar sina krafter kan man inte vara till hjälp för någon annan heller. Att ta hand om sitt eget välbefinnande är till fördel för alla.

En viktig aspekt att tänka på är att inte låta sjukdomen eller den psykiska ohälsan ta för mycket plats. Sjukdomen är bara en del av livet för den som lever med psykisk ohälsa, den definierar inte hela livet. På samma sätt har anhöriga rätt och möjlighet att leva ett meningsfullt, betydelsefullt och hoppfullt liv, där den närståendes psykiska ohälsa inte alltid är i centrum.

”Att göra saker som ger en glädje är som att sätta in pengar på banken, en cent i taget.”

”Som anhörig vill jag hjälpa min närstående. För att kunna göra det måste jag ta hand om mig själv. Att oroa sig hjälper inte min närstående. Jag hjälper min närstående bäst genom att ta hand om mitt eget välbefinnande.”

bekanta dig med dessa

[

Olika sätt att ta hand om sitt eget välbefinnande 

Det är viktigt att göra sådant som ger glädje och mening, även när en närstående är sjuk.

Naturen, konst, kreativitet, hantverk, motion, sociala relationer och avkoppling är allt sådant som kan stärka det egna välbefinnandet.

[

”Hyvinvoinnin abc-työkirja”, en arbetsbok om välmående för anhöriga

Det är viktigt att också tänka på sig själv och att känna igen sina egna gränser för vad man orkar med. I ”Hyvinvoinnin abc-työkirja” hittar du användbara verktyg för att hantera vardagen som anhörig och verktyg för att ta hand om ditt eget välbefinnande. Boken finns enbart på finska.

Bekanta dig med: ”Hyvinvoinnin ABC-harjoituskirja”

 

 

hjälp i vardagen

 

Det är bra att påminna sig om att vi går igenom olika skeden i livet. Ibland är vi de som hjälper andra och ibland behöver vi själva ta emot av hjälp.

Det lönar sig att söka hjälp i vardagen– man behöver inte klara allt själv.

Den ständiga oron för den närstånde och omfördelningen av ansvar som psykisk ohälsa ofta medför, kan göra att vardagen blir tung.

Att be om hjälp och att ta emot hjälp kan ibland vara svårt. Ofta tänker vi att vi måste klara allt själva. Det är ändå viktigt att komma ihåg att de flesta människor är villiga att hjälpa och gärna gör det. Så hjälp kan och bör begäras. Ibland kan det underlätta att be om och ta emot hjälp om man tänker att det kan kännas bra för den som hjälper att vara ett stöd.

Att prata med andra som befinner sig i en liknande livssituation kan hjälpa en att strukturera sina egna tankar, och många har upplevt att det hjälper dem att klara av vardagen. Ofta får man också i kamratstödsgrupper bra tips på hur man kan hantera vardagsutmaningar och råd om vilka tjänster som finns tillgängliga i den egna kommunen.

”Att köpa hemstädning då och då har hjälpt mig att klara vardagen.

När man känner att man inte orkar med något och energin går åt till att ta hand om den som har psykisk ohälsa, så blir ens eget hem ofta lidande.

Jag köper städning 6-8 gånger om året, 2-3 timmar per gång. Jag behöver inte städning oftare eller mera omfattande än så. Det har jag råd med, eftersom hushållsavdraget täcker ungefär en tredjedel.”

bekanta dig med dessa

[

Stödda semestrar

Ger möjlighet till en paus från vardagen. Stödda semestrar beviljas på ekonomiska, hälsomässiga och sociala grunder till familjer och vuxna som annars inte skulle ha möjlighet till semester.

Läs mer om stödda semestrar och hur man ansöker om dem.

[

Städning

Om det är ekonomiskt möjligt för dig, finns det även betalda tjänster tillgängliga, och de är inte alltid omöjligt dyra. Städservice erbjuds inte bara av företag utan också av exempelvis 4H-föreningarna.

Anlita en ung person genom 4H-föreningen och underlätta din vardag. Samtidigt ger du den unga personen en möjlighet till sin första arbetslivserfarenhet.

4H-arbetspooler

4H- erbjuder stödtjänster av olika slag

[

Beställ en matkasse

På de flesta orter är det möjligt att beställa hem livsmedel. Att beställa mat kan underlätta vardagen. Det går att beställa antingen med hemleverans eller som avhämtningsservice. Om du väljer avhämtningsservice hämtar du de färdigplockade varorna från butikens avhämtningspunkt.

Priset för hemleverans påverkas av varornas totalsumma, önskad leveranshastighet samt leveransavstånd.

[

 Hjälp för barnfamiljer

Kommunerna erbjuder hemservice för barnfamiljer på basis av nedsatt funktionsförmåga eller på grund av en särskild familjesituation eller livssituation.

Kontakta socialtjänsten i den egna kommunen för mera information.

 

 

Ekonomiska bekymmer

 

Det är bra att tala om hur ekonomiska frågor ska skötas.

Man bör inte underskatta eller bortse från pengars betydelse.

 

 

Man måste ta hänsyn till sina egna ekonomiska resurser, att ta lån för att hjälpa andra kan leda till att man själv får problem.

 

 Utmaningar med ekonomin vid psykisk ohälsa och hur det påverkar de anhöriga

Sjukdom kan påverka den ekonomiska situationen genom minskade inkomster. Ibland kan personen med psykisk ohälsa ha svårt att hantera sin ekonomi, och  utgifterna kan öka på grund av exempelvis depression, mani, missbruk eller spelberoende. Minskade inkomster, ökade utgifter eller svårigheter att hantera ekonomin hos personen med psykisk ohälsa kan också påverka de anhörigas ekonomi och försörjning.

När man bor i ett gemensamt hushåll, med eller utan barn är det bra att komma överens om vem som betalar vad. Det är också viktigt att diskutera vilken ekonomisk hjälp som kan sökas om det finns behov av det.

Också om personen med psykisk ohälsa bor i ett annat hushåll kanske anhöriga vill hjälpa ekonomiskt. I så fall är det bra att öppet berätta på vilket sätt man kan hjälpa och hur mycket. Ibland ger båda föräldrarna pengar till sitt vuxna barn utan att veta om varandra. Öppen kommunikation och överenskommelser kan stöda personen med psykisk ohälsa att ta ansvar för sin ekonomi. En möjlig handlingsplan kan vara att köpa mat i affären eller betala vissa räkningar enligt överenskommelse. Det är också bra att tänka på att det ska vara rättvist, till exempel mellan familjens alla barn.

 

 

bekanta dig med dessa

 

Agera och påverka

 FinFamis verksamhet erbjuder många möjligheter att utnyttja den kunskap man fått genom egen erfarenhet.

Enligt forskning ger volontärarbete välbefinnande och lycka. Hos oss på FinFami kan du få uppgifter som är viktiga och meningsfulla.

I våra medlemsföreningar runt om i Finland finns det många olika aktiviteter, och varje volontär kan engagera sig utifrån sitt intresse och sin tillgängliga tid.

Volontärverksamhet är betydelsefullt inte bara för organisationen utan också för volontärerna själva. Genom volontärarbete kan man hitta glädje och nya vänner i livet. Vi erbjuder dig en gemenskap att tillhöra samt stöd och utbildning för volontäruppgifter.

Läs mer på sidan för Volontärverksamhet , på finska, eller kontakta din lokala FinFami-förening, sidan är på finska så planerar vi uppgifter som passar dig. Gör något bra för dig själv och andra!

 

bekanta dig med dessa

Vi anordnar olika typer av fortbildning för volontärer som arbetar inom FinFami-föreningarna. Utforska de nationella utbildningarna eller fråga om regionala utbildningar hos din lokala FinFami-förening.

 

 

På sidan Minun tarinani  (på svenska: Min berättelse, men sidan endast på finska) kan du dela din egen historia som anhörig inom psykisk ohälsa. Vi använder utdrag från berättelserna i utvecklingen av anhörig- och mentalvårdsarbete samt i intressebevakning. Vårt mål är att öka beslutsfattares och professionellas förståelse för anhörigas erfarenheter och behov av stöd när en närstående drabbas av psykisk ohälsa.

 

Information om psykiatriska tillstånd

Tillförlitlig information om psykiatriska tillstånd kan du få bland annat från FinFami-föreningarnas guider och föreläsningar samt från webbplatsen Psykporten.fi.

När en närstående blir sjuk har de anhöriga ofta ett stort behov av information. Många frågor dyker upp, till exempel: Vad händer nu, hur ser sjukdomens prognos ut, vilket beteende hör till sjukdomen, hur kan jag hjälpa min närstående, var kan jag få information om min närståendes situation?

Tillförlitlig information om psykiatriska tillstånd kan du också få i FinFamis anhörigrådgivning.

 

 

bekanta dig med dessa

 

Övriga tjänster

 

När en närstående är sjuk kan det finnas behov av olika typer av stöd, hjälp och information.

Vi har samlat olika tjänster på sidan ”Övriga tjänster för anhöriga”. Tjänsterna erbjuds av offentliga sektorn och av andra organisationer. Det handlar bland annat om:

– Akuta behov av hjälp och krissituationer

– Tjänster som andra organisationer erbjuder

– Kundens rättigheter och att sköta någon annans ärenden

– Närståendevård

 

 

 

delta i utvecklingen av denna webbtjänst

Hur skulle vi kunna utveckla denna webbplats?

Hur skulle den här webbtjänsten kunna utvecklas? Vilka tjänster som är viktiga för anhöriga saknas? Har du erfarenheter av att stärka ditt eget välbefinnande som du vill dela med andra anhöriga?

Du kan lämna din feedback och dina förslag anonymt.

14 + 3 =

Pin It on Pinterest

FinFami chat

Hei, FinFami-Chat löytyy FinFami ry:n verkkosivuilta. Klikkaamalla alla olevaa linkkiä, pääset sivulle, jossa voi avata chatin. Huomioithan, että chat on auki vain alla mainittuina aikoina.

Diskutera på svenska med en av FinFamis arbetstagare: måndagar 5.1., 2.2., 2.3., 30.3., 27.4., 25.5. kl. 11-14

Tule keskustelemaan työntekijän kanssa suomen kielellä: maanantaisin 12.1., 26.1., 9.2., 23.2., 9.3., 23.3., 20.4., 4.5., 18.5. klo 11-14

Tule keskustelemaan FinFamin vapaaehtoisen kanssa suomen kielellä: torstaisin 22.1., 5.2., 19.2., 2.4., 16.4., 30.4., 21.5. klo 17.30-19

Chat with us in English: Mondays 19.1., 16.2., 16.3., 13.4., 11.5. 11am-2pm

Chat FinFami ry:n verkkosivuilla